Jag ljög precis.

Men jag hade faktiskt inget val.

Jag låg nere på klipporna och solade i bikini.
Det var bara jag och nån katt i krokarna. 

Då kommer det en man i 35-årsåldern och sätter sig bakom en buske tre meter bort. Och GLOR oavbrutet på mig.
På min mage, mina lår, min hals, mina fötter. Glider fram och tillbaka med blicken.
Jag menar. Jag tyckte det var ett solklart fall av ofredande. Han sätter sig liksom vänd FRÅN solen, med ryggen mot vattnet, och glor på ett ont sätt mellen bladen på busken fast det finns en miljard andra saker att kolla på.

Och man ser på lång väg vad det är för typ. Ingen vanlig våldtäktsman, utan en våldtäktsman med massa könssjukdomar. Sånt ser man i blicken.

I alla fall. När han har hållt på typ sju minuter pekar jag finger åt honom (jag tänker ändå några minuter innan att jag kanske överdriver). Och när han inte ger ifrån sig nån som helst reaktion skriker jag: 

"Vad glor du på???" (just den meningen känns för övrigt väldigt 80)

Men han rör sig inte ur fläcken. Bara sitter där och väntar på rätt sekund att överfalla. Och då blir jag så rädd så jag typ skakar och ser för min inre syn hur jag ligger uppfläkt och mördad och vandaliserad och begravd i en gödselbrunn.
Så jag packar kvickt ihop mina grejer och springer därifrån. 

Jag möter en tjej:

Jag: - Du, gå inte ner där. Det sitter en svart kille i keps och röd tröja och glor och är jättekonstig.

Tjej: - Jaha?

Jag: - Ja, alltså jag låg där nere och solade och så glodde han jättemycket och jag pekade finger åt honom men han slutade inte så jag skrek till honom. Jag blev skitskraj.

Tjej: - Ehh.. jaha?

Jag (har problem - för jag låter ju bara som ett paranoidt invandrarfientligt missfoster): - Ja..... Och sen började han dra ner gylfen.

Tjej: - Va? Usch då! Ja då går jag nån annanstans.


Vad ska man göra liksom. Han höll junte på med nån gylf, men hon vägrade ju fatta att han var farlig.
Hon vet inte om det, men det är min lögns förtjänst att hon inte ligger i en gödselbrunn nu.