Älska i telefon?

Jag älskar det här jobbet. Morgan (på en tv-kanal), som skickade blodpåsen, har nu gett mig en .... vacuumförpackad rymdglass. 

Sånt som Fuglesang käkade. 

Jag vet inte vad jag ska göra med Morgan. Om det hade varit någon jag kände, eller åtminstone träffat, som hade skickat alla de här mirakulösa presenterna, så hade jag ringt och älskat i telefonen. Men vi har ju en strikt professionell telefonrelation, jag och Morgan, där jag bara ringer och frågar efter fakta om olika vetenskapsprogram. 

Frustrerande. Jag har så mycket kärlek som jag inte får utlopp för.

Har du smakat? Glassen alltså...

Nej. Det är lite som allt annat. Jag vill både äta den och ha kvar den.

Seriöst! Rymdglass!! Ät den! Nu!

Sen kan du lägga i nånting annat och försegla påsen igen... Ingen kommer ju ifrågasätta det och du kan säga att du fortfarande har den kvar

Smart! jag måste bara vänta på ett lite mer speciellt tillfälle.

Du måste nog skicka blommor eller ett litet paket till Morgan. Som journalist, hur många såna trevliga människor stöter man på när man ringer och vill ställa en massa jobbiga frågor egentligen. Send the löv to Morgan tycker jag!

Maria: Ja, men då tror han att jag vill typ dejta eller nåt. Det är inte heller optimalt. Han gör ju egentligen bara sitt jobb. vilket fantastiskt jobb att bara ge bort massa häftiga saker. BTW DU måste ändra i din blogg så att man kan kommentera. Nu är det bara blogspottare som kan kommentera!!

Vad smakar det då? (A)