Och sen återgår allt till det vanliga
När jag blir arg blir jag jättearg. Jag är en sån som kastar saker. Sen kan det gå över på 15 sekunder. Det är ofta jätteobehagligt precis när det går över, för jag vill så gärna hålla kvar ilskan. Men den bara glider ur mina händer som slajm. Det är en kamp mellan demonen och ängeln i mig, och jag hejar på demonen men ängeln den bastarden vinner alltid. Och när jag känner hur den otäcka förlåtelsen besegrar blir jag äckligt kärleksfull igen. Jag hatar det.
I morse bråkade jag och Linus.
Efter 3 minuter i ett annat rum:
Jag: - Hej. I come in peace.
Linus: - Det gör du inte alls.
Jag: - Va jo, jag lovar.
Linus: - Nej det gör du inte.
Jag: - Joo!
Linus: - Nej, du kommer inte i ärtor.
Jag: - Va….. Jaha. Peas. Jaja.
På vilket sätt blir ni arga?
Så du behöver lite hjälp med anger management allstå, fast åt andra hållet. Haha, skulle nog vara ganska kul att ringa till en psykolog och säga att man behöver hjälp att behålla ilskan... =)
Haha, ja.. Tänk om det går att bota. Vilken dröm att få behålla ilskan typ en hel dag.
Jag blir sådär jobbigt tjurig och insisterar på att: "Näe, det är inget. Jag är bara trött.."
Jag skulle hata det. Att han står ut är coolt. (:
När jag blir arg på folk jag inte känner för att de är korkade (vilket händer oftast) spänner jag hela kroppen och blir helt stel. Sedan säger jag emot dem tills de tycker att jag är världens tönt.
Blir jag arg på min familj går jag därifrån, skriker lite eller sitter tyst och biter ihop tänderna.
Har jag pms skriker jag. Ilskan river i hela mig och det är så djävla skönt att bara få skrika av sig. Jag älskar det tamejfan.
Åh vad jag känner igen mig! Kunde lika väl vart mig du skrev om!
Jag och min sambo bråkar självklart om det vanliga, hushållssaker. MEN! Det som driver mig till vansinne är att han aldrig fattar att det faktiskt är han som jag kan vara sur på ibland. Om vi säger att han somnat i sänget utan sängkläder och jag kommer hem och är skogstokig, frågar han bara lugnt: Har du haft en dålig dag älskling? Tråkigt på jobbet..
Jag som i övrigt är som ett åskmoln kan bli svinförbannad för att möjligt. Långsint är jag dessutom. Ingen bra kombination! :D
malin! Hahahha, vad kul att han somnar i sängen utan sängkäder. Jag förstår att du blir arg, men det är verkligen en sån sak jag skulle kunna göra.
Cel´dara: Folk tycker typ att det är bra, men dom fattar inte. Och så blir man helt trött efteråt. Inte för att man har varit arg, utan för att det går så mycket energi till att försöka behålla ilskan.
Mikaela: Ja, skrika och smälla dörrar. Smälla dörrar är min favorit.
Maya: - prova skrik i stället. Det är mer effektivt.
min ilska går också alltid över så fort. jag borde försöka hålla kvar den och sen börja dammsuga eller nåt annat skittrist med hjälp av ilsk-energin.
EXAKT SÅ! jag skriker, slår och slänger saker. 10 sekunder senare är jag helt lugn och kan bli kompis med personen som jag så starkt hata precis ;(
jag klarar aldrig av att vara långsint på någon....
du är så fruktansvärt gullig.
Jag är helst så dramatisk så möjligt. Gapar, lägger töntiga slutrepliker som inte ens är ok på film. Trär på mig skorna, kränger på mig jackan och dundrar ut genom ytterdörren... bara för att ca 1 minut senare smyga in. Det jobbiga är att förklara varför man kom tillbaka, man vill ju inte erkänna att man överdrev en smula.
