For your information
Jag såg denna film igår. Och GRÄT. Floods. Jag började redan innan något var sorgligt, typ när Ullis får en BH.Och då är jag verkligen ingen gråterska. När Titanic gick på bio såg jag den tre gånger och försökte to the bones att gråta varenda gång för det hade vart fett hippt. Men det gick inte.
Jag ska ha credd för en sak dock, och det är att jag inte snörvlade igår som resten. Det flödade äckligt snor i hela salongen. Alla var tvungna att vada till utgången och jag fick ta ett antibakteriellt superbalsam för att kunna reda ut håret sen.
Hur patetisk kan man bli egentligen va. Det var till och med en som gjorde UÄHUÄÄÄ-gråten.
JAG däremot grät bara vackert stillsamt i en jämn strid ström.
Å! Jag hade samma kamp när jag gick på Titanic i åttan. Alla coola grät, och jag kunde för mitt liv inte pressa fram en ynka tår ens när Leo dog. Efter den händelsen lever jag fortfarande i villfarelsen att "jag inte är en sån som gråter", trots att jag jag nu med lätthet gråter både till Oprah, Exteme home meakover, och under stundom även Gossip Girl.
Jag tror att åldern tagit ut sin rätt eller nåt.
PS. du är min favvobloggare. //emelie
Tack Emelie!!
Det är nog sant, jag har också förändrats. Kom på att jag ju faktiskt också gråtit till Gossip girl. Och till Huset fullt. Alltid i slutet när dom säger i love you daddy.
Till den filmen? Verkligen?! :P
Fast min bioupplevelse förstördes av en massa 14-åringar som var tvungna att skratta på de känslosamma ställena för att visa sig coola för kompisarna...
Jag har heller aldrig lyckats tjura när Leo dör. Fast jag har iofs aldrig tyckt han är snygg lr så. Kate däremot <3
Jag har läst boken, den var sjukt sorglig.
brutala: Eller hur. Man kan ju bara gråta när nån snygg dör.
Jenny: När jag läste boken låg jag i hög feber på Kuba. Grät konstant och trodde att det var för att jag hade feber. Men det var det nog inte.
Jag grät när jag såg första kvarten av Sex and the City. Efter att ha stängt av och tårkat tårarna satte jag på en bra film istället.
det är bra att kunna gråta. mer känslor!!!
kolla
unzip.se
unzip.se
unzip.se
billigast frank dandy o salming
snyggast underkläder
Du e lika brölig som jag.
Igår tittade jag på en american lovestorydrama och fjollan han grät och brölade.
Undrar varför vi blivit så känsliga?
jag fällde några tårar också... inte bara med "gråtögat" som saknar tårkanal. men det skulle jag aldrig erkänna.
Jag läste boken på ett plan mellan Dublin och Sthlm. Grät hela vägen. Då kändes det lite trist att jag satt bredvid några främlingar och inte bredvid mitt resesällskap...
Oj, kanske kan vara värt att se den där filmen ändå, trodde jag skulle vara för gammal för den.
Själv grät jag så högt på Lejonkungen när Simba springer omkring och letar efter sin pappa där när han precis dött, att pappa skämdes ögonen ur sig där i biosalongen. Ha en fin helg!
Om ni sorgsna själar där ute saknar någon att hålla om, tveka inte att bli facebook-vänner med Fröken Höger.
Lyckat att skicka en kommentar utan text -.-
Det jag skulle skriva var iaf; Kolla in A Walk To Remember! Senast jag såg den var av en slump när den gick på tv; jag började böla direkt, stortjöt genom hela filmen OCH cirka två timmar efteråt, för jag skulle försöka berätta om filmen för min mamma... Usch jag börjar nästan nu ju!
Lady! Haha.. Jag såg den. Grät också på´n, men inte lika mycket som taketfilmen.
Jag brukar inte heller gråta till film men jag ska se den så får jag se om jag också gråter. Jag gillar sorgliga filmer och bättre blir det om man får fälla en liten tår. Jag älskar att använda alla mina känslor :)
Jag tror jag fuktskadade min halsduk lite när jag skulle verka macho och låtsas som om jag inte grät in public till en jävla tonårsfilm. SJUKT sorglig.
Jag har faktiskt börjat gråta nu vid datorn för att ni bara nämner filmer som I taket lyser stjärnorna, Titanic och Lejonkungen. Fatta hur jag blir då när jag väl ser dem!
boken är bättre än filmen tkr ja :D
