Det är jag som är döden.
Ingmar Bergman är död.
Det som fascinerar mig mest med det är Aftonbladet.
Typ nyss, 10 sekunder efter hans död, lade de ut "Bergman - hans liv i 730 bilder".
Dom satt liksom på redaktionen förra sommaren och:
"hmmmm, chefen jag har inget att göra"
"hmmm. Tänk ut nån som ska dö snart då. Jag vet, gör ett bildspel på ingmar bergman - han är väl fruktansvärt skröplig".
The Perfect Ice-breaker
Dörren 
Liza ("idioten")Bakgrundsinfo: Häromdagen var jag och min kompis Liza på nån restaurang på Medis. Helt plötsligt och oförutsett går hon på toaletten och kommer tillbaka med ett dörrhandtag.
Jag: - Vad är det för fuffens du håller på med?
Liza: - När jag skulle gå ut från toan så lossnade handtaget. Så nu är det jättespännande... Den som ska ut nästa gång kommer inte kunna öppna dörren.
Jag: - Fresht fixat.
Liza: - I bloody know.
Jag går förbi och checkar läget och till vår stora förtjusning är det nån snygg kaxig brud som har väldiga problem med att komma ut.
En halvtimme senare ska jag själv gå på toa och ställer mig med stor förväntan på dramatik i kön. Själv har jag med mig handtaget för jag vill ju inte drabbas själv.
Då har någon precis satt en "trasig"lapp på dörren och det går inte ens att komma in. Alla är skitarga och säger typ "asså hallå jag var här alldeles nyss och då funkade den" " ja det var bara nån idiot som har monterat bort handtaget så det är lite svårt att komma ut men man kissar ju 1000 gånger hellre än inte kissar" "ja vaddå nu finns det bara en toa till tjejerna och nu är vi typ 14 som ska in" "Hur tänkte hon alltså, handtagsbortplockerskan"
Jag är också arg och säger typ "Ja, alltså det är verkligen en idiot som har tagit bort handtaget"
Och till slut når ilskan i tjejkön ett sorts klimax.
Så jag plockar fram handtaget och säger:
- Alltså tjejer det är en sak jag skulle vilka bekänna. Här är handtaget.
Några tycker att det är kul, andra tycker att det är intressant att få se vem idioti personifierad är.
En tredje kategori utgörs av en blond humorbefriad bitch som med hotfull röst säger:
- Nu lämnar du in handtaget i baren!!!
Jag: - Nej.
Hon: - Då får jag ta saken i egna händer!!
Och hon sliter handtaget från mig med sina humorlösa händer och sticker iväg.
Världens sjukaste tant
Tant på Wedins i Jönköping: - Jag är inte riktigt säker på den här necessären, kan man lämna tillbaka den om man ångrar sig?
Kassörska: - Ja, det går bra, spara kvittot bara.
Tanten: - Kan man lämna tillbaka den på vilken Wedins som helst?
Kassörska: - Jaadå.
Tanten: - Okej, kan jag lämna tillbaka den på Wedins i Linköping också?
Kassörska: - Ja, det går bra.
Tant: - Ja, för jag är inte riktigt säker. Det är lite väl många fack i den kan jag tycka. Kolla här, jättemånga. Men okej, vart ligger Wedins i Linköping?
Kassörska: - Jag vet inte..
Tant: - Är det det som ligger nedanför torget?
Jag (med stora klagande rörelser, står bakom i kön och har bråttom): - Amenååååhhhhhhhhhhhhhhh.
Kassörska: - Ja, det går bra, spara kvittot bara.
Tanten: - Kan man lämna tillbaka den på vilken Wedins som helst?
Kassörska: - Jaadå.
Tanten: - Okej, kan jag lämna tillbaka den på Wedins i Linköping också?
Kassörska: - Ja, det går bra.
Tant: - Ja, för jag är inte riktigt säker. Det är lite väl många fack i den kan jag tycka. Kolla här, jättemånga. Men okej, vart ligger Wedins i Linköping?
Kassörska: - Jag vet inte..
Tant: - Är det det som ligger nedanför torget?
Jag (med stora klagande rörelser, står bakom i kön och har bråttom): - Amenååååhhhhhhhhhhhhhhh.
Och igen.
Linkan i sömnen (väckte mig):
- Alltså du är hemsk. Jag vet att du har skaffat en sån där äcklig liten hund för att leva i lite glamour på andras bekostnad.
Jag: - Linus!! Pratar du med mig?
Linus: - Nej..
Jag: - Vem pratar du med då?
Linus: - Tyst, jag sover.
Jag: - Är det säkert att det inte var jag? Du vet väl att jag aldrig skulle skaffa en äcklig liten hund?
Linus: - Ja..
(bild från forums.joeuser.com)
Min kosmopolitiske pojkvän
Han har pratat i sömnen igen. Det är faktiskt det allra bästa med honom om jag verkligen tänker efter.
(Ibland, om jag ligger vaken, kan jag göra lite sjuka ljud som i allra högsta grad orsakar uppståndelse i whatever dröm han drömmer. Typ får-ljud eller nåt. Han kan ju inte rimligtvis låta bli att kommentera det, tänker jag.)
I natt lät det så här:
Han: - Si, pero no es pratstjan. Str pristjna pallebo. (blandning av spanska och.........?)
Jag: - Vem pratar du med?
Han: - Tratsstjana krafistjana pero no lo tengo. (blandning av ..................? och spanska)
Jag: - Va? Vem snackaru med weirdo?
Han: - Mmmm. Polisen. Dom ville se en kopia på biljetten.
Jag: - Vilken biljett?
Han: - Jag hade varit på militärmuseet.
Det skumma är (förutom att man går på militärmuseum överhuvudtaget i allmänhet, och i en dröm i synnerhet) att han kan ju egentligen spanska. Varför ska han hålla på och dilla på nån kvasiryska?
Tele2nörden del 2
Ni vet den där Tele 2-Rickard som ringde och flörtade för att han tagit mitt nummer från ett papper jag skrev på. I dag när jag kom hem låg en kopia av en kreditupplysning innanför dörren.
Och den var beställd av TELE FUCKING 2.
På den stod:
Enligt kreditupplysningslagen är vi skyldiga att skicka en kopia av upplysningen till den person det gäller.
Abonnemanget är beviljat. Tele 2 hälsar dig välkommen som kund.
Det här är helt makalöst makabert.
Rickard blev så knäckt av min diss att han straffade mig med ett Tele2-abonnemang jag aldrig tackat ja till.
Jag var VÄLDIGT tydlig med att jag inte ville ha nåt. Allt jag gjorde var att skriva på en "intresseanmälan". Som han sen lovade att makulera när jag insåg vilket fuffens han lurat i mig där på fältöversten.
Rickard den tokstollen tolkade då i stället allt som att jag anmälde mitt intresse för honom, och nu sitter jag här.
Med 2 abonnemang.
Och den var beställd av TELE FUCKING 2.
På den stod:
Enligt kreditupplysningslagen är vi skyldiga att skicka en kopia av upplysningen till den person det gäller.
Abonnemanget är beviljat. Tele 2 hälsar dig välkommen som kund.
Det här är helt makalöst makabert.
Rickard blev så knäckt av min diss att han straffade mig med ett Tele2-abonnemang jag aldrig tackat ja till.
Jag var VÄLDIGT tydlig med att jag inte ville ha nåt. Allt jag gjorde var att skriva på en "intresseanmälan". Som han sen lovade att makulera när jag insåg vilket fuffens han lurat i mig där på fältöversten.
Rickard den tokstollen tolkade då i stället allt som att jag anmälde mitt intresse för honom, och nu sitter jag här.
Med 2 abonnemang.
Priset den ocoola betalar.
När jag skulle gå hem i dag jagade jag kaninungar i Kronobergsparken. Det är jättekul.
Så länge ingen ser en.
Men jag.
Jag sprang in i tre 10-åriga barn bakom en buske. Dom tyckte att jag var en fullständig idiot. Dom blängde
och tyckte att jag var fruktansvärt töntig. Jag vågade inte ens säga hej.
Sånt där är kanske okej om man har sällskap och tjoar och tjimmar lite. Då tycker barn att man är tuff.
Men springer man omkring helt tyst själv och jagar små fjantdjur, då är man en loser utan dess like.
Så länge ingen ser en.
Men jag.
Jag sprang in i tre 10-åriga barn bakom en buske. Dom tyckte att jag var en fullständig idiot. Dom blängde
och tyckte att jag var fruktansvärt töntig. Jag vågade inte ens säga hej.
Sånt där är kanske okej om man har sällskap och tjoar och tjimmar lite. Då tycker barn att man är tuff.
Men springer man omkring helt tyst själv och jagar små fjantdjur, då är man en loser utan dess like.
Man lär sig nåt nytt varje dag.
Jag: - Hej min namn är Lisa, jag ringer från *tidningens namn* får jag bjuda på tidningen?
Tant: - Åhh lilla du jag har inte tid just nu, jag håller i en massa mördarsniglar.
Jag: - What? Varför då?
Tant: - Ja jag har plockat ungefär 400 sniglar i dag som jag måste ta rätt på.
Jag: - Vad menar du med ta rätt på?
Tant: - Ja jag måste döda dom.
Jag: - Menar du att dom kryper omkring på dig just nu?
Tant: - Nej, dom ligger i plastpåsar.
Jag: - Men hur dödar man dom?
Tant: - Ja, det finns en massa sätt man kan döda dem på. Det bästa är nog att lägga dem i salt.
Jag: - Jaha, så du knäcker liksom inte nacken på dom?
Tant: - Det kan man kanske också göra, ibland tar jag min sekatör (?) och har ihjäl dom. Man kan också lägga dem i frysen så dör de.
Jag: - Är de fruktansvärt slemmiga?
Tant: - O ja! Usch! Alla här har plockat mördarsniglar i dag. Dom har invaderat hela byn!
Nu åker jag till Småland ett tag och där finns ingen dator!! Kram och vi ses snart.
Slutsats: Försök var lite logisk.
I found them.
Nycklarna hade åkt i avloppssystemet ända till bottenvåningen!!
Näerå, dom låg i luvan på en luvtröja som låg under hatthyllan i går. I stället för att leta ännu en gång i kylskåpet
satte jag mig ner och funderade och kom fram till att jag VISSTE att jag hängt dom på en krok under hatthyllan. Sen ledde det ena till det andra kan man säga.
Virrhöna.
Jag: - Hej, jag heter Lisa och ringer från *tidningens namn* vill du ha tidningen?
Tant: - Nej, det vill jag inte, men min systerson tror jag vill ha den. Har du hans nummer?
Jag: - Ehhh. Hur skulle jag kunna ha det?
Tant: - Eh.. Jag vet inte.
De kan väl ändå inte vara i citronen?
Jag har tappat bort mina nycklar. Inne i lägenheten.
Jag har letat i 2 timmar.
Just ju är jag inne i det stadie jag kallar kylskåpsstadiet.
Det är då man för åttonde gången letar i lådan längst ner i kylskåpet där det ligger selleri
och lök. Varje gång jg öppnat lådan fylls jag av en förunderlig glädje och hopp, för jag hittar ett nytt ställe inuti sellerin som jag inte har letat på. Och jag blir väldigt besviken varje gång.
Jag har även letat i diskmaskinen, i smutstvätten, på balkongen, bakom badkaret, under tangentbordet, i mjölpåsen (jag bakade igår) och framförallt på relevanta ställen.
Snart kommer toalettstadiet. Då kommer jag att montera sönder toaletten och alla rör i huset för att jag får för mig att jag nog råkat spola ner nycklarna.
Jag är en pussy.
Jag klarade inte av att vara så elak som jag egentligen ville, så jag ändrade hata till ogilla, och Med Ovänlig hälsning till..... KRAM???
Det var väl lite väl mesigt. Men jag har iaf inte ångest nu.
Jag håller på lära mig att sätta ner foten. Fast inte i den där alltså.
Nyss fick jag en obehaglig överraskning när jag glad i hågen skulle ut på söndagspromenad i mitt nya område.
Precis utanför min dörr i trapphuset låg århundradets spya. Så jag skrev en lapp och satte på ytterdörren.
Och nu har jag jättedåligt samvete. Det är ju sjukt synd om stackarn and we´ve all been there. Men det är en del av ett projekt kan man säga. Jag försöker lära mig att säga ifrån. Men jag vet inte om det gills eftersom det är ett helt anonymt meddelande.
Inte alla hästar hemma
Jag: - Hej jag heter Lisa och jag ringer från *tidningens namn* får jag bjuda på tidningen?
Kvinna: - Nej, jag läser den verkligen aldrig. Jag provade, och när jag ska lämna tillbaka den... eller jag menar lämna in den.. vad heter det... lämna den i grovsoporna eller vad det heter..
Jag: - Pappersinsamlingen.
Kvinnan: - Precis. Då ligger den fortfarande ovikt. Eller jag menar oöppnad. Vad heter det. Orörd.
Jag: - Oskuld?
Kvinnan: - Exakt, och det är väl synd för den.
Jag: - Ja, faktiskt. Hej då.
Kvinnan: - Hej då.
Kvinna: - Nej, jag läser den verkligen aldrig. Jag provade, och när jag ska lämna tillbaka den... eller jag menar lämna in den.. vad heter det... lämna den i grovsoporna eller vad det heter..
Jag: - Pappersinsamlingen.
Kvinnan: - Precis. Då ligger den fortfarande ovikt. Eller jag menar oöppnad. Vad heter det. Orörd.
Jag: - Oskuld?
Kvinnan: - Exakt, och det är väl synd för den.
Jag: - Ja, faktiskt. Hej då.
Kvinnan: - Hej då.
Kristinebergshäxan
Jag på balkongen, på den
tiden jag var lyckligt
ovetandes om häxan.
Jag har flyttat.
I hela mitt liv har jag velat haft en balkong och nu har jag en jättefin med utsikt över klipporna och vattnet.
Det är bara ett litet miniproblem: Jag tror att det bor en häxa under mig.
Vid två tillfällen har jag sett hennes knotiga hand grejsa med blommorna på sin balkong, iförd endast en genomskinlig plasthandske. Hon tog inte bort gamla blad eller löss. Nej, hon bara tog på sina blommor. Rörde vid dem liksom på ett väldigt märkligt sätt. Jag sa HEJ, men hon svarade inte utan fortsatte bara smeka jorden och de nakna kronbladen med sin djävulshandske (jag har väntat på att få se den igen så jag kunde fånga på bild men hon har nog märkt att det är "säkrast" att utföra riterna när jag inte ser).
Det känns som en form av pedofili. Vem ska föra de utnyttjade växternas talan?
Ibland, när vi håller på och stampar och dansar här uppe, känner jag hur hennes onda andar frigörs och stiger upp och in genom min och linkans balkongdörr.
Cry Baby
Det är något konstigt med mina hormoner these days. Igår var jag på IKEA och nån tjej ropade i högtalarna:
- Det är en liten Felix som har sprungit bort! Om ni ser en liten borttappad pojke med grön jacka så kontakta någon i personalen. Hans föräldrar väntar vid informationen.
Och Jag! Vad gör jag.. Jo jag börjar gråta! Jag fäller livs levande tårar.
Linus: - Vad är det?
Jag: - Mmm .... Äh inget. .....Felix har sprungit bort.
Tanken på att en liten Felix springer omkring och är LOST är mer än mitt ömma hjärta kan bära. Sååå töntigt.
- Det är en liten Felix som har sprungit bort! Om ni ser en liten borttappad pojke med grön jacka så kontakta någon i personalen. Hans föräldrar väntar vid informationen.
Och Jag! Vad gör jag.. Jo jag börjar gråta! Jag fäller livs levande tårar.
Linus: - Vad är det?
Jag: - Mmm .... Äh inget. .....Felix har sprungit bort.
Tanken på att en liten Felix springer omkring och är LOST är mer än mitt ömma hjärta kan bära. Sååå töntigt.
Fingertop Model
Ni vet när man håller på att somna och det rycker sådär i kroppen.
Oftast brukar det vara ett ben som flyger iväg till andra sidan sängen eller att ryggen kröker sig askonstigt på en millisekund. Då brukar jag drömma att typ nån sten ramlar ner på mig eller att nån skrämmer mig.
Men igår.
Då ryckte mitt långfinger. Bara lite lätt sådär. Och jag drömde att långfingret var en fotomodell på en catwalk.
Hon var längst och kaxigast och ryckte till för att säga "kom nu går vi" till dom andra modellerna..
Oftast brukar det vara ett ben som flyger iväg till andra sidan sängen eller att ryggen kröker sig askonstigt på en millisekund. Då brukar jag drömma att typ nån sten ramlar ner på mig eller att nån skrämmer mig.
Men igår.
Då ryckte mitt långfinger. Bara lite lätt sådär. Och jag drömde att långfingret var en fotomodell på en catwalk.
Hon var längst och kaxigast och ryckte till för att säga "kom nu går vi" till dom andra modellerna..
