Måste lära mig att hålla hela vägen

 

En dreggig och full 45-årig "kille" cyklade ikapp mig när jag gick på Götgatan igår.

 

 

Kille: Tja… Vart är du på väg?

 

Jag: Öh… hem.

 

Kille: Vad har du gjort i dag då?

 

Jag: Jobbat.

 

Kille: Var bor du då?

 

Jag: Vaddårå.

 

Kille: Näe..

 

Jag: ……

 

Kille: Alltså, det är så konstigt. Om man kommer fram på krogen är det okej, men inte om man kommer fram till någon på gatan.

 

Jag: No offence men jag skulle inte prata med dig på krogen heller.

 

Kille: Kaxig du var då.

 

Jag: Nej jag är bara ärlig.

 

Kille: Ja det var ju inte kul att gå bredvid dig.

 

Jag: Näe det var inte kul att gå bredvid dig heller.

 

Kille: Så du tycker att jag ska vända nu?

 

Jag: Hah! Menar du att du var på väg åt andra hållet?

 

Kille: Ja, jag trodde du var fin men det var du ju inte.

 

Jag: Haha. Jo jag är visst fin.

 

Kille: Det är inte konstigt att du går ensam i alla fall.

 

Jag: Haha.

 

Kille: Du är ensam eller hur? Det är ju knappast nån som skulle vilja vara ihop med dig.

 

Jag: DU! Jag har EXTREMT många killar!

 

 

 

Jag känner att jag förlorade lite pondus där med den sista meningen.

 

 


Skämt folk inte skrattade åt tillräckligt. (Alltid wastigt när skämt går förlorade)

I bilen:


Annikasan: Ni kan släppa mig vid korsningen.

Jag: Jag kan också släppa mig vid korsningen.




Jag Linus Annikasan

Helgens bästa människa

Ni vet hur man ibland har möten med random människor som verkar så fantastiska att man vill vara deras kompis i resten av sitt liv och lära sig allt de kan och lära dem allt man kan.

Men så tar det bara slut. Man vill typ säga ska vi fika i morgon, men då skulle de tycka att man var ett översocialt psykfall.


Jag hade ett sånt möte igår i hamnen.


Linus (skriker från båten, jag är på väg upp till ett hus): Har du iPhoneeeen?

Jag: Ja?

Linus: Du kan ju inte gå IVÄG med iPhonen. (han och Erik skulle kolla på match i den)

Jag: Nä okej jag kommer.

.......


Farbror i hamnen: Alltså. Menar du att du gått IVÄÄÄG med iPhonen?

Jag: Ja.

Farbror: Det var taskigt tycker jag.

Jag:  Ja. Men jag ska VERKLIGEN se till att be om ursäkt.

Farbror: Ja, det är nog bäst det. Så gör man bara inte.

Jag: Näe fy.

Farbror: Hehe.


Sen var mötet slut.


Dagens forskningsrapport


Vickan: Man kan alltid se vilket ämne folk är lärare i på skolan. NO-lärarna har alltid flanellskjorta och typ skinnväst. So-lärarna är lite mer flummiga med palestinasjal. Språklärarna är tanter med Gudrun Sjödén-kläder.

 

Annikasan: Träslöjdslärarna saknar alltid ett finger. I alla fall min.

 

Linus: Ja min träslöjdslärare hade också ett avkapat finger.

 

Vickan: Ja! Jag har faktiskt haft två träslöjdslärare som saknade ett finger.

 

Jag: Inte jag. Men det är alltså statistiskt sett minst tre av fyra träslöjdslärare som har avkapade fingrar.

 

Linus: Vi gör en sifoundersökning.

 

Jag: Ja, ett bord är alldeles för lite urval för en hel sifoundersökning. Vi måste kolla ett till bord.

 

Linus: Hörni!! Hur många av er har haft en träslöjdslärare med avkapade fingrar?


Andra bordet: Jag! Jag! Jag! Jag! (fyra av åtta)

 

 

Då är det alltså statistiskt bevisat. Minst hälften av alla träslöjdslärare har kapat ett finger. Ganska många av er måste ju ha haft det då? Har jag till och med någon läsare som är träslöjdslärare med avkapat finger? Inte för att vara elak, men vad glad jag skulle bli då. Den enes död är den andres bröd.


Vid närmare eftertanke kanske jag inte ska låta han bli pappa




På maskeraden med tema Extrem ska Linus vara Extremt stor bebis.


Telefonsamtal när jag köpte grejer:


Jag: Hej, nu har du alltså blöja, napp, tofsar, sparkbyxor, tröja, rosetter. Är det något mer du behöver?

 

Linus: Ja, jag vill ha sådana där stjärnor som bebisar brukar ha.

 

Jag: …….Öh?.

 

Linus: Jamen du vet såna där stjärnor i ansiktet. Glittriga stjärnor som bebisar brukar ha.

 

Jag: ....Va?

 

Linus: Eller vänta lite… Bebisar kanske inte har det.. De är ju nyfödda.

 

Jag: Eh ja.

 

Linus: NU vet jag, jag blandade ihop bebisar med småbarn.



Att känna sig som en annan typ av sort



Jag älskar att köpa saker på Blocket. I alla fall när man får åka hem till folk och se hur de har det i sitt hus. Ibland blir det extrema kulturkrockar. Man umgås ju oftast med folk som är typ som en själv. Och jag kan vara ganska … pepp, för folk som inte är vana.

 

I dag köpte jag rullskridskor på Blocket.

 

I telefon:

 

Jag: Hej jag heter Lisa och undrar om de fina rullskridskorna finns kvar?


Dam: Ja, de står här.

 

Jag: VAAAA ÄRE SAAANT.  Jag ska på maskerad på lördag och vill så gärna ha rullskridskor och har letat överallt. Vilken TUUR jag har.

 

Dam: Eh.. ja. Jo de är fina.

 

Jag: SUUPERFIIINA ju. Var bor du?


Dam: I Hammarby sjöstad.

 

Jag: HAHAAA PRISA GUUUUUD (sa jag inte men typ). Det är helt SJUUUUUKT. JAAAG jobbar ju där. Jag sitter där NUU.

 

Dam: Vad passande.

 

Jag: JA-A!

 

 

 

Hemma hos henne fem minuter senare:

 

Jag: Hej här är jag REDAN.

 

Dam: Nämen hej.

 

Jag: Förstå vilken tur. Helt SJUKT att vi var så nära varann.

 

Dam: Eh... Ja.. Så du ska på maskerad, vad ska du klä ut dig till då.

 

Jag: Det är tema ”extrem”. Så jag tänkte vara ”extrem trafikfara”.

 

Dam (chockad): ...Öh….....

 

Jag: ………… Ja alltså…..

 

Dam: …..Öh..... Du kan inte åka?

 

Jag: .. Jo-oooo. Men.. Eller....... Det går nog bra.

 

Dam: ….Ja…. Vi får hoppas det...... Hon som hade dem innan var professionell..

 

Jag: ...Hehe. Mhmm..


Grundlurad


Telefonsamtal:

Linus: Vad gör du?

 

Jag: Jag målar.

 

Linus: Vad?

 

Jag: I Fridas lägenhet.

 

Linus: På vad?

 

Jag: På väggarna.

 

Linus: På vilket rum?

 

Jag: På vardagsrummet.

 

Linus: HAH! Där lurade jag dig. IIIIII vardagsrummet heter det. Inte PÅ vardagsrummet dumbom.

 

 

Den lurande och den lurade.


Alla älskar mig tydligen inte






Jag försökte bonda med Moa.

 

Jag: Vilken fin krocketklubba du har.

 

Moa: Ja.

 

Jag: Vilka fina tofsar du har.

 

Moa: Ja.

 

Jag: Vilken bra tröja du har.

 

Moa: Ja.

 

Jag: Kolla vilka fina naglar jag har. Alldeles blåa.

 

Moa: Vilka fula.

 

 

WTF?

 

Sen försökte jag få henne att älska mig på bibliskt vis. Typ utge kärlek och du skall kärlek erhålla tusenfalt.

 



Gick väldigt dåligt måste jag säga. Way out of my league den tjejen.

Dagens smash

I tvättstugan:

Granne (sur gubbe): OJ vad här ser ut.

Jag: Va?

Granne: Vad stökigt här är.

Jag: Eh. Vad menar du.

Granne: Ja du har ju spridit ut alla kläder över hela golvet och det är tvättmedel överallt.

Jag: Ja. Jag tvättar. Vanliga människor lägger kläder i olika högar då. Och använder tvättmedel. Men det gör kanske inte du.

Granne: Jo, men inte så många olika högar och inte över hela golvet.

Jag: Är det din eller min tvättid.

Granne: Det vet inte jag.

Jag: Okej. Men det är min tvättid och din är slut för en och en halv timme sedan.

Granne: Jaha. Jag säger bara att det är väldigt stökigt här.

Jag: Inte ditt problem.

Granne: Okej.

Jag: Och vill du veta en sak.

Granne: Mm?

Jag: Anledningen till att din t-shirt är ljusrosa. Det är för att du inte lägger kläder i tillräckligt många högar.

Granne: Hehe. Där fick du till det va.

Jag: Mm. Så du kan ju tänka på det nästa gång. Gör lite mer som jag.

Granne: Hej då.

Jag: Hej då.

Its a weird world

Jag: Vad ska vi göra i kväll?

Linus:
Vi kan väl åka till Ikea.

Jag (In SHOCK): ....... VA? Vill DU?

Linus: Ja...?

Jag:
VA? Men.. vad ska vi köpa där?

Linus:
Näe.. Man behöver väl inte behöva köpa något. Det är ju kul att bara gå omkring där...

Jag: ............................

Linus:
Heh.

Jag: .....aha... Det var ett skämt*..

Linus: Mm.

Jag
(uppriktigt): HAHAHAHAHAHHA. Det var JÄÄÄTTTEKUUUUL skämt.

Linus: Eh.

Jag: HAHHAHAHHAHAHHA....

Linus: Sluta nu. Det var inte SÅ kul.

Jag: Joo! HAHAHAHAHAHHA.



Allt är så bakvänt ibland. Det var ju han som gjorde narr av mig. Då ska väl ändå inte JAG vara den som garvar ÅT MIG.

 

*det är jag som brukar vilja gå omkring där. Han hatar Ikea


Klockan är bara nio och jag har redan toppat

Jag: Jag cyklade as-snabbt i dag! 30 minuter Solna - Hammarby sjöstad.

Chef: Va? Sjukt. Vad åt du till frukost? Knark?

Jag: Ja... Speed.




FOTO: JOSEF HANSSON

Varsågod Pär. (han ville se min profilbild stor)

En av de sjukaste saker som hänt mig






Ibland händer så märkliga saker att man tycker att hela världen borde stanna upp och ba WOOOOW. Man tycker att det borde komma ett nyhetsteam och göra reportage. Man tycker att det borde inrättas en ny helgdag till åminnelse av händelsen. I stället fortsätter bara livet som vanligt..

I går på Annikasans kalas hände en sådan sak.



Helena: Mitt hår är i vägen. Jag får sätta partyhatten snett.

Jag: HAHAHHAHA. Du ser EXAKT ut som en enhörning om man tänker efter.

Helena: Jag heter faktiskt Enhörning i efternamn.



Hur sjukt är det inte liksom. Jag går fortfarande, ett dygn efter händelsen, omkring och säger ojojojojoj vad förunderligt.



Den hämningslöse biljettkarriäristen

I t-banan vid biljettluckan:

Jag (sträcker fram min remsa och får sedan cp-ryck): NEJ VÄNTAAAAA!

Biljettkille: VA?

Jag: Få se.. Nä.. det är ju bara en kvart sen förra stämpeln gick ut. Då behöver du inte stämpla igen.

Biljettkille: Eh jo.. Då måste jag stämpla.

Jag: MÄH.

Biljettkille: Hallå. Jag vill ju behålla mitt drömjobb fattar du väl.

Jag: Ja det förstås.

Biljettkille:
Men oss emellan.. Hade du inte skrikit så sjukt högt hade jag gått med på att inte stämpla, men nu hörde de andra. Så det är ditt fel.

Jag: Jaha.

Biljettkille: Tänk på det till nästa gång. Skrik inte så sjukt högt.

Jag: Okej. Tack!

Biljettkille:
Det var så lite så.

Jag:
Ja..



Ps: Jag vet att ni väntar på snuskhistorien men grejen är att Linus filmade mitt tal och jag försökte klippa ut snuskdelen igår men datorn hängde sig hela tiden. Gör ett nytt försök i kväll.

Uppdatering:

Jag blir GALEN. Nu har jag i två kvällar försökt klippa den där sketna snuskfilmen.
Windows movie maker tar inte .mov. Jag konverterade den och det går fortfarande inte. 

SÅ jag laddade ner Adobe premiere men den psykar sig när jag ska packa upp den. Och nu måste jag sova. Någon som vet ett problemfritt program som gör .mov till .avi så den funkar i WMM?

Märkliga ting



Jag, Magda och Ola satt på klipporna i dag. (ja detta var bästa bilden)


Ola: Jag ska gå nu men ni kan låna min filt.

Magda: Bra.

Ola: Den har jag köpt i kenya.

Jag: Jaha.

Ola: Av såna där som hoppar.

Jag och Magda (I kör, totalt samtidigt): Bungyjumpare?

Ola: Eh näe. Såna där krigsdansande masayer. Som hoppar runt när de krigsdansar.



Det finns två väldigt konstiga saker med denna konversation.
För det första att Magda och jag säger bungyjumpare i allmänhet och helt samtidigt i synnerhet. Bungyjumpare är ju inte ens ett ord. Vi skulle bara göra ett ganska ovärt skämt. Båda två.

Men det allra konstigaste är ju att han benämner masayer som "såna som hoppar".


Om ändå batteriet hade funkat....



Jag hatar när batteriet tar slut i telefonen eller kameran så man inte kan filma. När man verkligen behöver det.

När jag var i Nepal hittade jag detta café och kom på tusen roliga filmer man hade kunnat göra, och så dog kameran. Det mest uppenbara förslaget inkluderade att Linus gick runt och ollade inredningen. Fatta vad kul om dom hade ringt polisen.


Polis:
What the fuck are you doing?

Linus:
I'm Olling!

Polis: You are insane!

Linus:
But hello... Where am I supposed to olla if not on café olla? Huh? HUH? HUUUH?

Polis: We take you to prison now.

Linus:
Oh Yeah? Do you really want me to olla your prison?

Polis:
Öh. No..

Linus
: Thought so. Go away before I oll your batong.


Men Linus gick inte med på det ändå. (Vissa offrar sig inte ett skit för konsten.)


Världens smartaste chef




Jag har en kompis som är brandman.

Jag: Hämtar ni ner katter från träd eller är det en skröna?

Brandman: Nej, alltså vi skulle göra det en gång. Men vi gjorde det aldrig. För det blev dags för middag.

Jag: Va. Så ni lämnade den bara?

Brandman: Ja, men det var liksom svårt att komma åt den.

Jag: Men brukar brandmän göra det. Hämta katter från träd.

Brandman: Ja. Det är bra pr, och lite goodwill sådär. Det är ändå skattebetalare som finansierar oss, så man vill ju ge tillbaka något.

Jag: Men ni tog ju inte ner katten.

Brandman: Nej, men min chef har sagt en bra sak. Han har sagt att det aldrig finns kattskelett i träd. Katterna kommer alltså ner när de är hungriga. Det har vi som devis. Det finns aldrig kattskelett i träd.

Frida: Men. Kattskelett skulle ju ramla ner från träden. Det är ju därför det inte finns skelett där.

Brandman: Hehe.. jaha. Kanske det ja.

Jag: Får jag blogga om det?

Brandman: Ja... Bara du inte bloggar om när jag bajsade i vattnet.

Jag: ........ deal.

Smolk i glädjebägaren




Jag var på Trädgården under bron en sväng igår och sprang in i en gammal bekant.


Jag: HEJ!!

Han: HEJ

(snicksnack snicksnack)

Jag: Ja men hur är det med din lilla familj då.

Han: Vi är faktiskt gravida igen!

Jag: Du skojar.

Han: Nej, det är jättekul.

Jag: Ja, jättekul. Men alltså det var inte det jag menade.

Han: Vad menade du då.

Jag: Ni är ju inte gravida.

Han: Heh?

Jag: NI är INTE gravida. Och jag vet inte hur många gånger jag hört folk säga så de senaste dagarna. Men NI är inte gravida. DU KAN inte vara gravid. NI. NI är INTE gravida. Det är ett fysiskt tillstånd som är endast kvinnan drabbat och förunnat.

Han: Ja jag vet, men man brukar säga så.

Jag: Ja. Det är många som "brukar" det. Men jag tycker inte om det. Det låter jättelöjligt. Tycker jag alltså.

Han: Ja.. hehe.. ja. Men ja. Jo. Det är sant.

Jag: Men alltså.. Annars är det verkligen jättekul. Att din tjej är gravid. Grattis!

Han: Ja... Tack!

Jag: Varsågod.


Jag menar. Folk behöver ju inte börja gå bärsärkagång i sin jämställdhetshets eller vad nu orsaken är. Man får ju hålla sig inom fysiskt rimliga gränser.

Dagens naturlag





Jag var på World Expo i Shanghai. (En asstor världsutställning där varje land har en egen paviljong.)

I svenska paviljongen:

 

Guide (kines): Yes, I will present to you Sweden. Here are photos of typical swedish children. They are blond and like pingpong. We have pingpong in common.

 

Min grupp: Hihi. Okey.

 

Guide: They like dressing up on Easter (påskkärringar).

 

Vi: Hihi ok.

 

Guide: And they like to drink.

 

Vi: Hihi. ok.

 

Guide: And this is the swedish princess, Victoria Karlsson.

 

Jag: HAHAHAHHAHA. ÖH. What?

 

Guide: This is the swedish princess, Victoria Karlsson. She is getting married this summer.

 

Jag: HAHAHAHHA. You are kidding right. (stör resten av gruppen, men det är liksom befogat)

 

Guide: No, she is getting married in june.

 

Jag: Haha, ööh.. Yes. But ..You think her name is Victoria Karlsson?

 

Guide: Yes…?

 

Jag: Thank you. Now I can make a blogginlägg.

 

Min kompis: Hehehe.

 

Guide: A what?

 

Jag: Nothing.

 

Det hade varit bäst om det slutade där, men historien hade tyvärr en förklaring.

 

Några planscher föreställande en tjej som jobbar på Volvo berättade om energi och innovation i Sverige.

Hon hette Victoria Karlsson och guiden hade liksom blandat ihop dem.

 

Men det sa jag förstås inte till honom. Går en guide runt i Shanghai och berättar att Kronprinsessan Victoria Karlsson ska gifta sig måste man låta honom göra det. Det är en naturlag.

 

Svenska paviljongen.

 

 


Min högsta önskan

Jag: Prrrrrrrrrr (skrapar foten mot skåpet, men det råkar låta som fisljud)

Kollegor: Ja men blablalba (pratar om nåt)

Jag igen: Prrrrrrrrrrrr.

Kollegor: Blablabla (fortsätter prata om nåt)

Jag: Hallå.

Kollegor: Ja?

Jag: Märkte ni nu hur jag fortsatte dra med foten mot skåpet för att ni skulle förstå att det första ljudet inte var en fis.

Kollegor: Ja.

Jag: Brukar ni också göra så?

Kollegor: Ja..

Kollega 1: Det som är ännu värre är man sover med nån, och råkar fisa. Då brukar jag, strax efter, dra med handen mot något material så att det låter, så den i sängen ska tro att det var det ljudet hela tiden. Och inte en fis.

Jag: Ja! Jag med!

Kollega 2: Ja! Jag med!


Jag trodde att jag var ensam om det, men det var jag visst inte. Gör ni också så? Det är ju inte så smart för man får ju uppenbarligen aldrig till samma ljud med ett random material som råkar finnas inom räckhåll. Men man får liksom panik och tänker inte så långt.

Min högsta önskan just nu är att komma på någon när den först fiser och sedan skrapar mot typ väggen och det låter helt fel.


Att kasta pärlor åt svin

Johan: Jag har hittat en superbra deo.

Linus: Har du.

Johan: Ja.. jag svettas inte så mycket men den här tar verkligen bort allting!

Linus: Hm. Bra.

Johan: Mm.

Linus: Jag har hört att man kan använda deo på pungen.

Johan: Ja! Jättebra.

Jag: Men svetten kommer ju alltid ut någon annanstans än där den skulle ha kommit ut när man använder deo.

Johan: Ja jag vet att den gör det, men ändå.

Jag: AMÄH.

Johan och Linus: Vad.

Jag: Vem vill att det ska komma ut pungsvett någon annanstans på kroppen.

Johan: ..................... Mm.............................

Linus: .......Eh ...Mmmm.......

Jag: Vaddå. Jag var ju jätterolig nu.

Linus: Nej det var du inte.

Jag: Eh. Jo.

Johan och Linus: Nej Lisa det var du inte.

Jag: Jag tycker det i alla fall.

Johan och Linus: Mm.

Tidigare inlägg
RSS 2.0