Han älskar mig också
Såg precis att Matah Hunden har likeat.
Vår vänskap har börjat fint måste jag säga.
Att ha sina främsta attribut från midjan och ner
Jag: - Hello! Can I please take a picture of your tattoos?
Man (vänder rumpan till - inte riktigt min tanke): - Yes of course.
Jag: - Oh, thanks. But can I please also take on your frontal.
Man: - You want to see my penis also?
Jag: - Eh.... Yes.
Man: - Thats okey..
Jag: - Good!
Likhogar
Annikasan har tagit massa bilder och sitter och skryter om det. Jag har namligen bara tagit tre bilder. Men stor i orden lite pa jorden sager jag. Hon rakade namligen just skriva runka i stallet for rynka i sitt inlagg och har inte sett det an.
Mina tre bilder:
Pa flygplatsen i Peking.
Man ba ursakta kan jag fa bestamma sjalv eller.
Sen ville jag ha en massage. Jag tyckte denna lat skon.
Men jag fick inte for de andra. Vi tog fotmassage i stallet, allihopa. Vi pratade valdigt mycket om liktornar. Jag ville inte att massorerna skulle kanna sig utanfor sa jag forklarade att vi pratade om Corpse towers.
(Men Annikasan har visst redan skrivit om det.)
Jag försöker minimera risken att v
Jag försöker minimera risken att vi ska störta. Det här skulle till exempel bli den sista bilden som togs av mig. Och det vore bara för konstigt. Skulle inte hända.
Thailand!
Och Annikasan och Linus. Men jag kommer nog mest hänga med Olle av uppenbara anledningar.
Äckliga!
Nu blev jag orolig att planet störtar och vi dör, och det sista inlägget jag skrev var att mina reskamrater är äckliga.
Men nu har jag sejfat i alla fall.
Hörs så snart det går.
Jag vet inte hur ni tänker men...
Det kom en hantverkare och fixade kylskåpet i morse. Så tyvärr, inga fler såna här inlägg.
Jag blir alltid lite fnissig när det är hantverkare hemma hos mig.
Jag har sett för mycket Desperate housewives. Det känns liksom som att man måste förföra dem, för det är det man gör med hantverkare. Och jag gör ju inte det men det blir liksom roligt om man tänker att man måste.
Och så fnissar jag lite och de fattar inte varför och då blir det ännu roligare.
Mitt motto: Håll med mig och jag älskar dig
Jag är med Liza. Vi pratar om Raka Arsel och att folk är jätteelaka mot honom på facebook. Vissa tycker att allt är mitt fel. Liza säger att BARA IDIOTER tycker att det är mitt fel. Hon är minsann en bra vän.
SCORE!
Patrik - Erik - Niklas - Ivar - Zebra
Jag med!
Läs här om Peniz-killen. Han ba "OBS det stavas med Z inte S. OBS OBS OBS".
Som att det gör honom mindre utsatt.
Man blir ju utsatthet personifierad bara av att stava sitt namn med en weird bokstav.
Jag vill inte hänga ut någon speciell, men till exempel:
Jag är en snuskgubbe
I Tonys turkaffär:
Jag: - ÅÅÅåååååååhhhhh vad du är söt. Jag döden dööööör.
Flicka: - Mm.
Jag: - Vad heter du?
Flicka: - Nina.
Jag: - Hur många år är du?
Nina: - Två.
Jag: - TVÅ?
Nina: - Mm.
Tony: - Det är min dotter. Hon fyller tre snart.
Jag: - Mhm.
(+fem minuters gullsnack (med Nina, inte Tony))
Jag: - Kan inte du följa med till mitt jobb och träffa mina tjejkompisar (Till Nina, inte Tony).
Nina: - Nej.
Tony: - Jo, följ med henne.
Nina: - Neeee.
Jag: - Om du får tuggummi av mig då?
Tony: - Ja, du får tuggummi av henne. Gå med henne!
Nina: - Okej.
Sen gick vi till mitt jobb. Och hon fick tuggummi och tusen "ÅÅÅÅÅÅÅÅÅHH" till.
Hon blev blyg och kramade mig superhårt och alla blev avundsjuka.
Tuggummi måste vara världens bästa uppfinning.
Jag vet inte vad ni gör. Men jag s
Jag vet inte vad ni gör. Men jag sitter hos Tony i turkaffären vid mitt jobb och kollar på hans släktings semesterbilder. Han ser ut att ha det bra och klappar olika djur på en djurpark. Tony tyckte jag var konstig som tog kort på skärmen och sa att han kunde skicka bilden i stället. Tack men nej tack sa jag.
Apropå att vara sig själv
Hårdrockar(JAJAJA gangsterrappar men ursprungsbilden var hårdrockar)kniven. Photoshoppare: Flyingface
Jag blev intervjuad nyss.
Intervjuare: - Är du dig själv som Knivlisa?
Jag: - Alltså.. Ja. Knivlisa är ju jag. Men jag anpassar mig ju rätt mycket så att saker ska passa in, men det betyder inte att det inte är jag. Det är ingen karaktär jag skapat.
Men så gör ju alla beroende på sammanhang. Man skiftar personlighet efter den kontext man befinner sig i. Om jag är med mina föräldrar pratar jag på ett sätt och om jag är med mina hårdrockskompisar pratar jag på ett annat sätt. Ba FUUUUUUCK.
5 sekundersbetänketid.
Jag: - Eller eeeeeh. Hehe. Jag har ju inga hårdrockskompisar.
Intervjuare: - Hehehe.
Jag: - Jag vet inte varför jag sa det. Och det blev jättekonstigt när jag skulle återge hur jag pratar med dem. "Fuck" liksom. Det var det hårdaste ordet jag kunde komma på. Vilken tönt jag är.
Intervjuare: - Hehehe.
Mitt taskigaste jag
Annikasan vid sitt cp-handtag
På Annikasans toalett i lördags:
Annikasans kollega (som inte vill vara med på bild): LIIISAA!! Kom och KOLLA! HAHA. Annika har ett CP-HANDTAG. Kom och KOLLA!
Jag: - Du.
Kollega: - Ja.
Jag: - Min bror har en cp-skada. Jag tycker inte att det är okej att skämta om sånt.
Kollega (blir dödsgenerad och tittar ner i golvet): - Oj. Alltså jag är hemskt ledsen. Jag visste inte..
Jag: - Näe jag vet. Men ändå.
Kollega: - Förlåt.
Jag: - .....Höhö.. Höhö. Jag skojade bara. Jag har ingen cp-skadad bror.
Kollega: - MEN ÅÅÅÅÅÅHHH VAD DU ÄR ELAAAAK.
Jag: - Hihi jag vet.
Kula killen (eller bara ADHD)
Ni tror inte riktigt på att datorkillen verkligen skojade utan bara var korkad. Jag visste inte heller vad jag skulle tro. Men sen fattade jag att han faktiskt var en skojare.
Vid kassan:
Datorkille: - Men du ska du inte ha några tillbehör?
Jag: - Eh.. Som vaddå tänker du.
Datorkille: - Ja en sladd.
Jag: - Hehe. Jag vet faktiskt att det följer med en sladd.
Datorkille: - Nej, det följer med ett batteri. Men du måste åtminstone ha en laddare så du kan ladda upp det.
Jag (osäker): - Hehe?
Datorkille: - Hehe.
När jag betalat (och tryckt pinkoden):
Datorkille: - Du! Vänta!
Jag: - Vaddå..
Datorkille: - Glöm inte koden!
Jag är på fest hos Annikasan. Hon
Jag är på fest hos Annikasan. Hon har fått tulpaner av någon. Men grejen är att det är inga blommor på! Inte minsta knopp! Folk säger att de kommer växa fram sen, men Vaddå. Det säger ju sig självt att det är jättepinigt. Hej här får du blommor utan blommor. Logisk kullerbytta. Jag fattar inte hur hon lyckas fejka det där smajlet.
