Är det någon som har reflekterat över hur ful gränsdragningen mellan Sverige och Norge är?

Jag har aldrig gjort det.

Förrän i natt då uppenbarligen. Jag drömde att jag jobbade på någon sorts kvällstidningsredaktion och
någon ringde in ett tips om att HAN ÄNTLIGEN HADE ERKÄNT!!

Alla ba vaddå erkänt. Vem... vad... tell us.

Tjejen som hade fått telefonsamtalet berättade. GUBBEN SOM RITADE GRÄNSEN MELLAN SVERIGE OCH NORGE HAR ERKÄNT ATT DET VAR HAN!!

Alla började tjoa och tjimma och ba "vi bjuder hit honom, öppna champagnen"..

Jag tyckte inte det var något konstigt med det. Det var en stor händelse. A moment of History. A piece of revolutionary discovery. Alla visste ju hur ful gränsdragningen var och ända sedan Sverige och Norge delades hade det spekuletats i vem som kunde ha varit så oförståeligt klantig och okontrollerad.

Mannen kom till redaktionen. Han var jätteglad och lättad att han äntligen hade erkänt och det var liksom så länge sedan allt hänt så ingen var ju besviken på honom. Tvärtom blev gubben väldigt poppis.

Tills.

En kille (en gammal mellanstadiekompis till mig, han var typ mobbare) ställer sig upp och säger:

- Men hörni. Varför firar vi honom så här egentligen. Det är nästan som om han har gjort något bra?
Det enda den här gubben har gjort är en FUUUUUL GRÄNSDRAGNING.

Och glädjen på redaktionen tystnar genast. Den gamle mannens underläpp börjar darra och leendet tynar bort.. Jag bara står där och har SÅÅÅååå hemskt ont i hjärtat.

Då vaknar jag och berättar drömmen för Linus. Och han säger:
- Va?
Jag: - ja hemskt va?
Linus: - Jamen..  inte ens du stod upp för honom?


(bild från www.skandinavien.info)