Sen tjej
Linus: - Jag är hungrig.
Jag: - Men det finns massa mat här. På mig. Kolla. Armkött, bröstkött, magkött, benkött........ (Här får jag en uppenbarelse).... LÅRKAKA, revbensspjäll, kroppkaka.
Linus: - Amenåååh. Vad sen du var. Det finns ju massor på kroppen som är maträtter. JAG tänkte på lårkaka hela tiden. Ska du aldrig säga det liksom...
Empty room
Jag intervjuade Sanna Nielsen i dag. Var tvungen att passa på.
Jag: - Asså du... En fråga till...
Sanna: - Ja..?
Jag: - Jo... När jag går in i ett tomt rum.. Då brukar jag sjunga Empty room.. Det har blivit som en grej. Jättebra sätt att roa sig själv.
Sanna: - Ja, haha, det var ju en rolig typ av humor.
Jag: - Ja.... Men har du gjort det någon gång själv?
Sanna: - Nej, det har jag faktiskt aldrig gjort.
Skit också. Det hade varit så kul om hon hade gjort det.
Mitton hotell
Vi pratade med varandra i sömnen i natt.
Linus: - Vilken station var det?
Jag (halvvaknar men hänger kvar i min dröm): - Mitton.
Jag var ju mitt i en utredning av ett mord som hade skett på Mitton hotell. Vad nu det är. Och tog för givet att han pratade om det. Sen fattade jag och skämdes. Det är jobbigt att förlora kontrollen sådär.
Vi förtjänar varandra
Lisa, Vero, Liza
Liza: Det var alldeles för länge sedan vi sågs.
Jag: - Ja det var det verkligen.
Liza: - Jag var i Milano med min jobbkompisar. På hotellet hade de jättefula överkast. Då sa jag "förkastligt". Ingen skrattade. Då tänkte jag på dig, för du skulle ha skrattat.
Jag: - Haha, det skulle jag ha gjort. Jag skulle ha covered up for you. Fattar du.. COVER.
Liza: - Ja..
Recensionssex
Best of Björn Gustafsson-dvd
Ibland tackar man Gud för recensionsex. Jag har en helig stund här. Och då tittar jag bara på omslaget.
Ibland när jag nämner recensionsex i något mail känns det som att personen ska missförstå och tro att jag skiver recension-sex. Då måste jag skriva ut hela recensionsexemplar.
Vad är det för fel med att bara bli ihop.
Jag: - Men…… Det har ni ju gjort länge…
Kompis: - Nej! Vi började nu!
Jag. – Jaha, så ni är ihop?
Kompis (chockad): - NEJE!
Jag: -Men vänta lite här nu… Först ”träffades” ni några gånger, sedan var ni på en massa dejter, men inte förrän nu dejtar ni. Och ni är ändå inte ihop?
Kompis: - Mmm…. Precis.
Sen när måste man ta sig förbi fyra olika stadier i ett förhållande innan man blir ihop. Inte undra på att Stockholm är världens singeltätaste stad.
En pojke!!!
Mia Lisa
Min kompis Mia är med barn. När jag precis fått reda på det frågade jag vilken sort hon ville ha. Då sa hon:
"Men Lisa, vad tror du egentligen? En tjej så klart. Vad skulle jag med en kille till? Vad skulle jag kunna lära honom? Montera elektriska saker kanske? HAH! I dont think so. Jag kan inte lära en kille någonting. Nej du".
Igår var hon på ultraljud.
Nu är hon skitglad att det blir en pojke.
För hon kan ju faktiskt lära honom allt om tjejer.
Alltså scheisse
Ibland tönt, ibland tuff
I Solna centrum:
Jag: - Hej! Vet du var Åhléns är.
Tjej: - Ja ..bBLABLALBALBLABLABLABLABLA. (förklarar vägen).
Jag (lyssnar inte): - .................Alltså scheisse vilket fint hår du har.
Tjej: - Nääää. Men tack. Hej då.
Jag: - Hej då.
"Alltså scheisse". Vad är det för töntiga förstärkningsord kanske. Förstå att jag blev paff (jag som är så cool annars tappar fattningen helt).
Synd att jag inte alls lyssnade på vägbeskrivningen bara.
Ps. Om någon vill, nominera mig i Rixfms tävling här:
Du dööödade honom ju.
Älskar när redaktörer blir så taggade att de inte kan bärga sig.
Inkompetensen flödar
Jag och en kollega pratar om svenska snygga kändisar:
Kollega: - Jamen en som är snygg är ju Nora Strandberg.
Jag: - Ja.. Eller vilken av dem? Sportjournalisten?
Kollega: - Ja.. ....... Vilken Nora Strandberg finns det mer?
Jag: - Tuva Novotnys karaktär i Skilda världar hette ju det. Fast hon hette Tuva Novotny Hedström då.
Kollega: - Mäh. Vilken idiotsak att lägga på minnet.
Hur kan man glömma bort det undrar jag. Att Tuva spelade Nora Strandberg är ju något av det mest självklara som finns.
Lördagkväll i bilder
Obserera att jag och min syster ockuperat målvaktsliggplatserna. Det är nåt med våra gener.
Staphan tryckte fast en mumsmums på kinden. Orsak oklar.
Farao gick omkring och sa "Jag har ett otrimmat kvinnligt könsorgan". Orsak oklar.
Hängseldans har aldrig gjort någon olycklig, som man brukar säga.
Det fanns en uppenbar poäng med det där men jag kommer inte ihåg nu vad det var.
Värdparet
Klockan typ 3 hittade vi min kajalpenna i köket (?) till killarnas förtjusning.
Tråkigt att flytta ifrån väggen.
Obs gylfen.
"Obs vi ringde inte till varandra innan".
Måndagsfisen
Bild från helgen.
Det är någon på jobbet som har fisit i korridoren mellan köket och konferensrummet.
Jag märkte det först kl. 9.32.
Hujedamig tänkte jag och höll på att kvävas till döds för att jag inte tog ett enda andetag på 38 meter när jag var tvungen att ta mig till köket. Det är illa nog att ens hår och kläder genomdränks av Fisen, man ska inte dessutom behöva få någon annans (eller sina egna heller för den delen) bajspartiklar i sina lungor och blodsystem.
Sedan, en halvtimme senare, skulle jag hämta te.
OCH FISEN LÅG KVAR!
Som ett töcken av kadaver i korridoren.
Jag tycker fortfarande att den är kvar, men jag kan ha fel. Jag började skriva i det interna "korridorsnack": "VEM HAR LAGT KADAVERFISEN I KORRIDOREN? DEN ÄR DET VEDERVÄRDIGASTE JAG VARIT MED OM I HELA MITT LIV, din avgrundslösa kräkbajsare."
Men jag skickade aldrig. Kändes lite för aggro en måndagsmorgon.
Det naturliga steget
Linus har börjat kalla mig för Älg-skinkan.
Man skulle kunna tycka det är lite konstigt, elakt, taskigt.
Men egentligen har jag bara lite otur.
Han kallade han mig för Älskling. (för länge sen).
Jag kallade honom för Linkan.
Han kallade mig för Älsklinkan.
Jag kallade honom för Älgsklinkan.
Och då blir ju nästa naturliga steg Älgskinkan.
Otur.
Taskigt att inte förvarna
Bild: Allinfo.se (snyggare på riktigt)
Ni vet hur man kan höra på rösten att någon bakom en är jättesnygg.
Oftast är det tjejer. När man vänder sig om blir man fascinerad och också lite bitter för att hon är snyggare.
Alldeles nyss hände det med en kille, i mitt kontorslandscape. Jag vände mig hastigt om i förväntan (som i en Wella-reklam, med håret svepande uppe i luften eller hur det nu står i såna manus).
Och där stod Axel Humlesjö, Janne Josefssons sidekick i Debatt.
Jag kom av mig kan man säga, och råkade smälla ner min tekopp i golvet.
Inte min dag
Foto: Anna Hållams/ Expressen
Det hände två osedvanligt hemska saker i morse.
1. Jag ramlade när jag cyklade och hade bråttom till en presskonferens med årets julvärd Lasse Kronér.
Det var halt, men jag hade enastående kontroll.
Ända tills jag såg en lång tecknad blå panter som attackerade mig i ögonvrån.
Det var ju bara en vanlig fågel som flaxade mot mig en bit bort, men hur skulle jag kunna hinna se det på en millisekund. Jag är ju varken Einstein eller supersnabb.
Jag blev naturligtvis förskräckt och vinglade till så att jag föll huvudstupa över mitt redan illa tilltygade ben.
Sen hade jag så ont, och cyklade så snabbt i en uppförsbacke, att jag nästan spydde.
Och då menar jag allvar. Jag fick stanna och spyhosthulka flera gånger.
Jag kom några minuter för sent, och det var tillräckligt för att alla andra redan gått in och jag, skamfilad och förnedrad, blev hånad av prettoblickar från stockholms mediaelit.
Håll med om att det inte är optimalt då att ursäkta sig med ”jag trodde det var en tecknad blå panter, som attackerade mig”.
2. Sedan, under presskonferensen, höll jag en bläckpenna mot munnen och tryckte repetedly på knappen med läpparna, som jag brukar göra när jag känner mig skamfilad.
Plötsligt vänder sig en kvinna mot mig och ser ut som om hon sett hulken. Med tyfus.
Jag: - Vaddå.
Hon: - ÖÖÖhhh… Du kanske ska gå och kolla dig i spegeln.
Jag känner efter och det är helt kladdigt runt hela munnen. Shit bloood, tänker jag.
Med det är inte blod, utan en kaskad av bläck runt min mun. Pennan har börjat läcka. Totalt nergeggad med bläck i ansiktet är jag och mediamänniskorna tittar skumt på mig.
Och jag som trodde skammen nått sin kulme once and for all.
Sen har dagen varit hemsk efter det.
Man får skylla sig själv när man skriver zippa. (Sjukt gangster.)
Att hålla stång
Nattens sömnprat:
Linus: - MMMmm nnnnnnn öööööööööööö,. (allmänt jobbig)
Jag: - Vad är det nu då?
Linus: - NNNggg.
Jag: - Linus vad drömmer du?
Linus: - Jag försöker hålla stång mot fienden.
Jag: - HAH. Du skojar. Hålla what mot fienden?
Linus: - Hålla stång.
Jag (åh min Gud varför har du övergivit honom): - VAD betyder det? Och vem är fienden?
Linus (jätteargt. Skriker typ): - HÅLLA STÅNG! LIsa det är ett uttryck!
Jag: - Hahaha din tönt.
I morse:
Jag: - Linus, kommer du ihåg inatt när du sa att hålla stång var ett uttryck. Är det det?
Linus: - Det vet jag inte.
Det jobbiga nu är att det FINNS ett uttryck som är så. Hur kunde han veta det när han inte vet det när han är vaken.
Insajder
Den senaste tiden har det vid ett flertal tillfällen placerats ut kartonger som det står ”BOMB” på, på lite random strategiska ställen i Östersund. För ett tag sedan var min pappa ute och gick med hunden och stötte på en sådan kartong. Han hade gått rakt genom avspärrningarna och fattade inte varför det var så många poliser där.
Just nu ligger en till bombkartong där i krokarna.
Sms-konversation:
Jag: - Hej, gå inte till sjukhuset, det ligger en sån där bombkartong där. Du brukar ju vara bra på att springa på bomber.
Pappa (misstänksam): - En bomb. Hur vet du det?
Jag: - Nu tror du att jag har lagt ut den eller hur. Men jag jobbar på tidning. Då vet man allt först.
Pappa: - Insajder. Jag ska sätta på radion och höra. Du hade rätt. Tack då ska jag skynda mig dit.
Det är så fint, sista sms:et. Han börjar svara och gör sedan en paus mitt i för att gå och lyssna på radion och sen komma tillbaka och typ förundras över att jag i Stockholm kunde veta om en bomb i Östersund. Och sen snitsa till med ett skämt. Så norrländskt på nåt vis.
Varför är du så lycklig?
Sms från Joel
Det måste vara ett missförstånd
Folk hävdar att jag är tankspridd. Det har aldrig hänt. ALDRIG.
Igår:
Linus (från köket): - LIISAA.
Jag: - Neeeeej. Vad?
Linus: - Kom och titta!
Jag: - Nej, du har klagrösten, jag tänker inte komma och titta.
Linus: - Jo, det är kul.
Jag: - Nej, det är inte kul.
Linus: - Jo.
Jag: - Vad.
Linus: - Varför har du ställt in en matlåda i skåpet?
Det var inte jag. Det finns ingen som har en sån oemotståndligt överdådig och mästerlig koll som jag. INGEN. INGEN!!!
(försöker överrösta de dansande demonerna i förnedringarnas näste)
Palla kommentera sitt eget självmord
Qualitytime
Råtta i toaletten!!!
Sen såg jag det här, och lade ihop ett plus ett:
Typiskt killar att inte förvarna om ett sådant dramatiskt byte av toapapper.
Förutom vissa
Vi duger åt varandra åtminstone
Linus och jag har tittat på ett gastkramande avsnitt av Prison break.
Linus: - Ouuu. Vilket slut. Dom vet minsann hur man gör hangovers.
Jag: - Hahaha (hånskratt). Du menar hangcliffs.
När bakterierna blomstrar, gör relationer likaså
En av mina favoritbloggar Spiderchick och jag blev facebookkompisar i dag. Hon har gett förslag på att vi ska bli nya Linda Rosing/Blondinbella-bloggbästisarna:
"Åh så roligt! Känner redan nu att jag och Knivlisa kommer bli de såtaste vänner! Vi kommer förmodligen börja umgås varje dag, byta kläder, skojbrottas, snatta godis och låna varandras tandborstar".
Men vi bråkar redan, om vem som ska få vara Blondinbella.
Tandborstbyte powerboostar iofs vilken relation som helst. Ett av mina favoritögonblick i livet är när en person tog min tandborste och använde samma skum som jag använt, utan att skölja emellan.
Uppdatering:
Vafalls? Vad har det med saken att göra. Jag har inga bakterier i rumpan.
Guilty woman
MOTOR
Revolution in the night
Linus: - HAHAHAHAHA!!
Jag: - ...Amenåh vad är det nu då.
Linus: - Mmm...
Jag: - Vad.
Linus: - ....Näe jag drömde att jag sa nånting smart.
Jag: - Vaddå för smart?
Linus: - Jag kommer inte ihåg, men jag var analytisk på nåt sätt.
Hybrisens kranka blekhet
Jag i framtiden
Knivlisa 4 år.
Två små kusiner, varav en med sneda ögon, uppenbart adopterad, satt med sin farmor på min buss i morse:
Snedaögon: - Farmor, hur lång är du?
Farmor: - 1 meter och 69 centimeter.
Andra barnet Klara: - Hur lång är jag då?
Farmor: - Jag vet inte, du får fråga pappa eller mamma så kan de mäta.
Klara: - Hur lång kommer jag bli när jag blir stor?
Farmor: - Ja du, kanske som din mamma och pappa. De är ju nästan lika långa och sånt där går i arv till barnen.
Snedaögon: - Men min pappa är ju jättelång och min mamma jättekort. Hur lång blir jag då?
Farmor (skit han är ju adopterad): - Ja… Men …… ee… Du är ju... Dina riktiga.. Äh. Du får fråga pappa.
Hah. Sån farmor kommer jag också bli. Jag kommer leka och ha kul med barnen och lägga över ansvaret för allt komplicerat på andra.
Skit. Det där gäller ju mina egna barn också.
Vb: Blogg mobilblogg. Jag gick upp i ott
mobilblogg. Jag gick upp i ottan för att följa med linus och hans jobb på nån fältbiologvandring. Men jag känner mig lite utsatt. Alla bara fortsätter när dessa varningsskyltar dyker upp. Kom Lisa det är ingen fara säger de. Som om de är up to something. Jag känner mig som Isak i Bibeln när Abraham ska offra honom och de går till avlägsna platsen på berget.
Uppdatering:
Ok detta skickade jag i lördagsmorse. Det tar alltså 2 dygn för en mobilblogg att komma fram.
Alex the masterkommentator
Det finns en Alex som kommenterar oerhört flitigt på denna blogg. Ofta en sekund efter
att jag publicerat inlägg.
Jag har inte vetat vem han har varit, men folk har antytt att det varit jag själv som sympatikommenterar.
"Läääju, det är ju du själv, försök inte".
Och jag har nästan trott det själv ibland.
Typ att jag är schizo och konverserar med mig själv. Jag har ju länge känt på mig att jag har nån sorts störning.
Men igår dök han upp, helt randomly på röda linjen. "Knivlisa"!!
Alex, om du tänker bort mitt ansikte så ser du hur du ser ut med långt hår.
Whatever and ever
Frida och jag träffade vår nye favoritkille igår kväll. Han är 2,07.
Det känns inte helt okej idag att vi skulle hålla på och knäppa 100 kort på honom.
Typ "check this out, världens längsta man, måste föreviga".
Jag har fått lite skäll från diverse folk för det. Som tycker det är taskigt. Men vi menade det enbart som positivt. Han var jättefin. Dessutom är det ju vi som är små troll i jämförelse.
Killar som arbetar med händerna
Så, då kan jag gå i pension
Efter..... paranöten...
Hannah Graaf är gravid och efterlyser namn på bebisen.
Det här är ju tveklöst bästa förslaget:
Jag älskar ordvitsbarn. Mina kommer få heta Polly-ester och Lamp-Ann och annat skojigt.
Millenniets waste
Jag var givetvis tvungen att fråga om varför han hängde i en pool med Björn Gustafsson i LA i somras.
Men han hade ingen aning om vem Björn var. Han ba "jag hade ju inte varit i Sverige på skitlänge, så jag visste ju inte vem det var jag badade med där. Men han var rolig".
"Han var rolig". What a waste va. Bada leg mot leg med villebråds-Björn och så vet man inte ens vem det är.
Att bekräfta sig själv när ingen annan gör det
Linus: - (babblar i 10 minuter när jag försöker läsa)
Jag: - Snälla… Du är söt, men jag vill läsa nu.
Linus: - Jamen… ja.. Men jag är ju jättegullig nu.
Jag: - … Ja.. tyst nu.
Linus: - .... Åh, vad jag är gullig.
Jag: …….
Linus: - Jag är så himla mysig..
Jag: - ….
Linus: - Jag älskar mig själv SÅ mycket när jag är så här gullig.
Se hur det gick, se hur det gick
Vi kodar just nu tv-kanalerna (så att ettan ligger på ettan osv)
Jag: - Linus vet du om vi har tv8?
Linus: - Näe.
Jag: - Okej.. Fast bara 57 procent av dem som har tv8 vet om det.
Linus (hånskrattar): -HAHAHHAHHA. 57 procent. Jo minsann. MMMMm... Sure.
Jag: - Jo det är säkert.
Linus: - MMM..... 57 procent. Kom igen.
Jag: - Jag har faktiskt läst det nånstans nån gång.
Linus: - Mmm..
Ja, ja, ja, jag brukar hitta på statistik för att låta trovärdig, men den här gången råkar det faktiskt vara sant. Var tvungen att googla lite:
Ur artikel i Resumé:
HAH. 57 procent. Och så får man inget för det. Antar att det är nu nån liten präktig ande borde hoppa fram och säga "Lyssnade du inte till historien om pojken och vargen, flicka lilla. Se hur det gick, se hur det gick".
(Artikeln är förresten från juli.. Varför i hela friden lägger min hjärna ner kraft på att komma ihåg en sketen siffra, när det finns så mycket viktigt som bara flimrar förbi och aldrig nånsin får fäste)
Mystik på morgonkvisten
Master of disaster
Chef: - Man ska inte slänga kartong i pappersinsamlingen.
Jag: - Nähä? Det gör jag hela tiden.
Chef: - Ja, men det ska man inte. Det var när Andreas jobbade här som vi lärde oss det. Han var miljöpolis.
Jag: - Jaha, ja, men han jobbar ju inte här nu. När katten är borta….
Gunilla (superledsen): - …Men Lisa….. Katten är borta…. Varför sa du så?
Jag: (skitskitskitskitskit)…… Förlåt. Det var verkligen inte...
Gunillas katt dog i natt. Hur ofta säger man ”när katten är borta”? Typ aldrig någonsin. Det måste ha varit mitt undermedvetna som cravar for disaster.
Dagens visdomsord
WHY oh why
Kommentarsfunktionen är typ som när Linus pratar i sömnen. Oftast är det bara en massa skitstavelser, men ibland får han faktiskt till riktiga ord. Och en microandel av dem är roliga. Men det är så sjukt värt att hetsa upp sig och begga till döds när han börjar snacka. Tänk om jag hade gått miste om Saddam till exempel.
Några nätter sedan:
Linus: - Bananer, mjölk, marmelad.
Jag: - Vaddå vaddå??
Linus: - Det är inget roligt.
Jag: - Jo säg! Joo jooo det kanske visst är roligt!
Linus: - Jag skulle bara handla i affären.......... Där ser du ...........att det inte var roligt.
Jag: - Okej rå.
Mia kalvar om 5 månader
Mia är med barn.
Mia: - Alltså, jag borde ju åka utomlands när jag är mammaledig. Typ till Thailand. Och bo där ett tag. Det är ju inga problem. Och om man bröstmjölkar så behöver man ju inte tänka på maten till ungen hit och dit.
Jag: - Bröstmjölkar..
Mia: - Ja, det är ju perfekt. Och så får man ju mammapenning.. Då kan man leva jättebilligt där..!
Jag: - Jamen...... Bröstmjölkar?
Mia: - Ja.... Jaha.. Nähä.. Heter det inte det. NEJ. Så kan man ju inte säga. Bröstmjölkar.. Vad heter det då?
Jag: - Eh..Ammar..?
Mia: - HAHA. Oj. Ja.. Bröstmjölkar.. Som om man är en ko..
Its very nice lemonade, only two dollar
Det förekommer skumma kopplingar till henne i min bekantskapskrets.
Och så har jag en annan kompis som kissade med hennes kompis i en hink i Afrika. Sedan sålde de kisset till afrikaner och låtsades att det var saft. Det hände tyvärr när de var små små barn.
