Min pojkväns syster och hennes man gör allt för att deras dotter Ester, 3, inte ska växa upp och bli tjejig. De ger henne spindelmannenstövlar, bilbanor och böcker om olika brandbilar (hon förklarade för mig vad det är för skillnad på släckbil och stegbil). Det är bra, men jag är inte sjukt säker på att de lyckats. Helgens samtal med Ester:

Jag: - Går det bra med Elis (kille hon e kär i på dagis)?

Ester: - Nej, han vill inte gifta sig med mig.

Jag: - Men ibland kan man vara kär utan att gifta sig. Du gillar säkert nån annan sen när du är större.

Ester: - Nej, jag känner ingen annan.

Jag: - När jag gick på lekis var jag kär i Martin, men han var inte kär i mig. Sen, när jag gick i skolan träffade jag Andreas och blev kär i honom men han var inte heller kär i mig. Sen träffade jag Linus och HAN var kär i mig (jag berättade inte om dom 100 emellan för jag ville inte att hon skulle tro att jag var en hora eller nåt)

Ester: - Jag vet varför Linus blev kär i dig men inte dom andra.

Jag (asförväntansfull): - Gör du? Varför då?

Ester: - För att du hade kjol och strumpbyxor den gången va?