Ähh hörru kom igen stick då.
Jag: - Hej jag heter Lisa och ringer från *tidningens namn* är ................... Myggan hemma?
Tonårskille: - Nej det är hon inte.
Jag: - Okej.. Men du... Är det din mamma som heter Myggan?
Tonåskille: - Ja.
Jag: - Okej.. Men.. Okej.. Men du. Jag måste fråga. Vad tycker du om att hon heter Myggan? Är det jobbigt eller kul?
Tonårskille: - Det är lite jobbigt.
Jag: - Det är lite jobbigt va.
Tonårskille: - Ja, det är faktiskt ganska jobbigt.
Shiiiiiit asså. Man kan verkligen heta Myggan och vara en människa. Den här världen upphör aldrig att förvåna.
Hittade den här bloggen idag (Lisa, jobbar på Dagen, ställer sjukt mycket frågor men kommer alltid undan med det för jag är så himla charmant). Du är ju inte bara märklig....du är ju riktigt rolig också!
Hej david.. Tack! Vilken rolig kommenar. Är jag märklig? Jag är väl inte märklig. Eller vaddå? Jag har inget emot det men..
Att beskriva dig som märklig var endast menat som en komplimang. Du beskriver situationer och händelser på ett annurlunda sätt. Rent spontant så känns det som om ditt skriftspråk rimmar väl med din personlighet, märklig och rolig.
Det är inte ofta jag blir imponerad över andra människors sätt att uttrycka sig men jag garvade mig nästan harmynt när jag satt och läste igenom några inlägg i morse!
kramar
Måste säga att jag också är djupt imponerad. Du är så himla rolig, häftig och snygg. Well done, liksom!
David! Tack, jag rodnar just nu skitmycket.. Och tack mikaela...
Fan Mikaela! Jag tänkte ju droppa det där med snygg i mitt nästa inlägg och så kommer du från ingenstans och bara snor det från mig. Sjukt otrevligt gjort tycker jag!
va? allvarligt..myggan?
Jag hade en pojkvän som kallades för myggan ett tag. Det var jobbigt att förklara varför för mina morföräldrar.
Faktum är att det finns hela två människor i Sverige som heter Myggan , en tjej och en kille.
Checka svenskanamn.se !
