Jag: - Hej jag heter Lisa och ringer från *tidningens namn* jag undrar om jag får bjuda på tidningen i ett halvår alla vardagar?

Tant: - Jaha (med sista a:et jättekort, sådär fisförnämt)! Så bra då att ni bjuder även dom som redan har tidningen!!!

Jag: - Åh, nej tyvärr jag kan faktiskt inte bjuda om du redan prenumererar.

Tant (sur): - Nähä (med sista ä:et jättekort)! Men det här var ju fruktansvärt pinsamt gjort av dig.

Jag: - Va? nä?

Tant (till attack): - .............Nähä (med sista ä:et jät...ja ni fattar...)! Så du tycker inte att det är pinsamt?

Jag: - Nej jag tycker inte att det är pinsamt gjort av mig. Jag får inte sälja till dom som redan har.

Tant: - Men det är ju alldeles fruktansvärt pinsamt av dig.

Jag: - Men jag tycker inte det.

Tant: - Men du är representant från tidningen och ringer hem till mig och säger att du ska bjuda mig och sen tar du tillbaka ditt erbjudande helt plötsligt.

Jag: - Ja, å tidningens vägnar är det verkligen pinsamt, men jag är inte pinsam.

Tant: - Det tycker jag.

Jag: - Ja, jag vet. Men jag tycker inte att jag är pinsam.

Tant: - Jag har ingen lust att diskutera detta längre, vi kommer ingen vart.

Jag: - Nej (no shit), det gör vi inte. Ha en jättetrevlig kväll.

Tant: - Mmm.



Man får faktiskt aldrig vara otevlig mot en kund, men jag kan bli sjukt förnärmad av såna där påhopp. Jag är inte pinsam och därmed basta liksom. Ibland skriker folk i luren att jag är en hora, och det är nästan så att jag tar åt mig då också. Fast jag inte är en hora.

(bild från www.angelfire.com)