Hur kan något så trevligt bli så skräckinjagande?
Jag har en sjuk böjelse.
Och den är att le mot främlingar så att de blir nervösa och tappar all rim och reson.
Det är fruktansvärt otrevligt gjort av mig.
På tunnelbanan fungerar det bäst. Man väljer ut ett offer och sätter igång bara. Glor och ler.
Det ska vara någon som ser ganska sur ut. En vanlig människa, vi kan kalla henne Maj-Liz.
Efter 10 sekunder börjar Maj-Liz titta sig omkring - det kan väl inte vara henne jag ler åt. Efter 15 sekunder börjar hon torka sig om munnen för att se om det ramlat ner snor på läppen. Efter 30 sekunder låtsas hon att hon ska gå av på Rådmansgatan men byter egentligen bara vagn. Då är min dag gjord.
Det är ännu roligare om offret ser alldeles för drygt och självsäkert ut. Killar som tror att de är envåldshärskare i bussen bara för att de har backslick och är nyrika.
De pratar alldeles för högt i mobilen och säger saker som "det kom ingen taxi, så jag var tvungen att ta bussen dammit, my goood Sverige fungerar inte, tur att jag flyttar till NY i höst."
Såna killar kan gå till attack om man ler för mycket.
KHaha, jag vet vem som lärde dig det. Tomas Ardenfors! Var det det enda som fastnade av hans undervisning?
Jag som inbillat mig att jag kommit på det själv. Det stämmer ju faktiskt. Det var tomas den gamle liraren. Ja, det är nog också det enda jag kommer ihåg, men jag hade ju nästan glömt bort det också förutom i mitt undermedvetna.. haha. Tack.
Jag och min vän N brukar, på tunnelbanan om någon sur människa glor och blänger.. först glo tillbaka..sen utan förvarning göra vindögda ögon..å lika snabbt gå tillbaka till vanliga som om ingenting..sen glor man ut offret tills den minst anar de å lägger av ett cp grymtande läte så:SCKHNNRRRRRRRRRRÖÖUF. funkar varje gång.
inte undra på att det funkar. Gosh! cp-grymtande läte. Det är inte av denna världen.
Kul att det blir samma reaktion av att le, och att göra grymtande läten. Ett är ju jättesnällt och det andra elakt. Och folk blir lika rädda av båda två.
