Jag är efterbliven
Jag går alltid in i hörn, blir rädd för min egen skugga, drämmer in tårna i trösklar, säger askonstiga saker.
Men framförallt sms:ar jag till fel personer. Just den här incidenten är min hittills värsta, men jag gör det lite titt som tätt. Det borde finnas ett säkerhetsalarm på min mobil, som säger "Hörrudu du, är du säker på att du vill skicka detta sms till X, du har nämligen precis skrivit om X i sms:et".
Det jobbigaste är det här med skicka kontakt-funktionen. Jag lär mig aldrig vem som får vad. KAN inte fatta hur alla tycker det är självklart. Nyss skulle jag skicka Blondinbellas nummer till Sanna. Jag funderade skitintensivt för att det skulle bli rätt. Man vill ju inte hålla på och göra bort sig inför Blondinbella. Ändå skickade jag Sannas nummer till henne i stället. Hon ba "HAAH! du är en sån idiot som inte fattar skicka kontakt-funktionen. HAAH!" (sa hon inte men jag vet att hon tänkte det).
Säg att det finns någon mer som är lika korkad.
haha, jag brukar också göra den där skicka-till-folk man-skrivit-om-grejen. Kontaktgrejen fattar jag däremot så du är nog mer korkad ;-)
Fin bild på Bella!
Sara: Jag har tagit den! Bilden alltså.
Jag fattar kontaktgrejen. Hur kan man inte fatta den? trodde du var smart.
jag visste inte ens att det fanns en sådan funktion. vi kan alltså dra slutsatsen att du fortfarande ligger i lä inom kategorin dumhet. haha. suck it in..
Jag skulle skicka ett sms till en av mina kompisar, om en föredetta gemensam kompis: "fan vad jag hatar den där jävla tjockisen, jag fattar inte att hon tror vi ens kan prata med varandra efter vad hon har gjort"
Och när nu mina vredgade tankar kretasade om denna slynan, så kändes det helt naturligt att trycka fram hennes namn i kontaktlistan... Vilket kändes ganska fel sen, när man upptäckt hur fel det blev...
Det där krävs ju värsta EINSTEIN ju (gjort samma misstag olika ggr)
Alltså ta det från början åt finnblondi, när man plitar på skicka kontakt. Ska man först klicka på numret man vill skicka? Eller mottagaren? Eller.. typ båda samtidigt?
Jag fattar noll. Och sticker nu på kalja & bastu.
vad svarade hon då? :)
hahaha men det är ju jätteenkelt. du är så rolig du!
Anonym: oooooooh tough shit..
Daniel: TACK. Exakt.
Hanna: hon har inte svarat än. Tyckte väl inte att jag var värd att svaras.
Kompis som gjorde värre sak...
Visste inte om hon gillade en kille, och när han skickade sms till henne så skulle hon skriva till mig (var tanken) att hon verkligen inte ville ha ngt med honom å göra och lite privatare saker... Vem som sen fick sms:et är ju lätt att räkna ut.?.
Ja hon slapp ju ivf förklara varför hon inte ville ses mera :) hahaha!
Varför har du inte nämnt Ebba & Didrik-artikeln i glaze? Eller Det kanske du har.. Blev väldigt positivt överraskad när jag köpte tidningen idag.
Förresten om ni behöver en korrekturläsare så finns jag här.. Fler fel än man kan räkna på två händer i den tidningen. (Förstås bra ändå.)
Linda: Åh kul! Att du sett tidningen.. Har inte tänkt på att nämna det. När en tidning är klar lämnar man liksom det och går vidare. Men det kanske jag ska göra..
Tessan: hahaha, det verkar skitvanligt att man gör så. så den där säkerhetsfunktionen borde finnas tycker jag.
Linda: Och det där med korrekturläsningen var bra att du sa. Klantigt av oss. Vi ska bättra oss, men ofta är det så mycket att göra innan lämning att man inte riktigt hinner.
det är ju inte så svårt :P
Hahaha, åh herregud. Jag känner igen mig allt för väl i det där med att gå in i saker och så där hela tiden. Skitjobbigt.
Däremot messar jag sällan fel, helt enkelt eftersom jag är livrädd att jag ska göra det och kollar alltid några extra gånger innan jag skickar :P Men jag måste hålla med om att det där med att skicka kontakter är rätt klurigt... ;)
Låter som en vanlig dag.
Jag skickade ett riktigt porrigt sms till min chef, som har samma namn som min dåvarande pojkvän, förra sommaren. Vi snackar grovsnusk nu asså. Det var bara att bryta ihop och komma igen... Fast jag valde att flytta till Jämtland.
hahahahahahha, skillat! men de är alltid lika kul o skicka sms till fel person, speciellt när de är något som mamma inte vet om och man skickar det till henne bara för man tänker att hon inte ska veta, turs nog var vi i samma rum så jag fick hennes tele o kunde radera, no harm done :)
Pinsamt, men det var i alla fall ett ärligt misstag. Värre är det när man gör något klantigt medvetet. Kolla bloggen så förstår du vad jag menar (lite väl lång historia att dra i kommentar).
de där kvart-i-3 smsn är ändå värre :P
Haha tack, det var tur att jag skalade bort alla förolämpningar jag tänkte först :P Tänkte nästan skälla ut honom först för att han inte värdesatte mina insatser, DET hade varit riktigt pinsamt!
På tal om efterbliven blev ja nyss glad när ' Mekonomen-direkt-tjejen' får sitta ner å till å me fått en clementin
jag har gjort något SÅÅÅ mycket värre.. skickade ett "jag skulle vilja ha ihjäl ... just nu" - till just den personen jag ville ha ihjäl.. (plus att vi då BODDE TILLSAMMANS.... smset skulle till vår andra rumskompis..)
Har jag gjort miljoner gånger. En gång fick jag stryk just pga att jag skickat sms till fel person , Haha ändå lärde jag mig inte. Gr fortfarande samma sak. Jag är lite dum i huvudet helt enkelt!
Haha, sånt är jobbigt.
När jag precis blivit tsm med min pojke och skulle berätta det för min kompis råkade jag skicka det till honom... höhö.
men JAAA, den är verkligen knepig! jag lyckas iofs alltid. till slut. efter fem minuters dividerande om jag gör rätt eller inte... du är inte ensam.
Jodå, har hänt mig med, nu ska få höra: Jag och min pojkvän skulle fira ett år och jag planerade att köpa ett pussel till honom med oss två som motiv. Så jag skrev ett sms till min bror: ''Hej! Kan vi beställa pusslet idag? Bajs'' och efter en stund får jag ett sms tillbaka från min pojkvän:''Vadå för pussel?''. Där tabbade jag mig! Men sen är det ju lite jobbigt att förklara med:''Nämen, hördu Älskling, jag tänkte köpa ett pussel till dig i 1-års present, vad kul va? Det är pippimotiv och fem pusselbitar.'' Man får vara lite klumpig ibland!
Haha.
Jag kom att tänka på min kompis som heter Johan, man känner ju ofta en del Johan så i min telefon har jag döpt honom till Johan H. Grejen är att han såg det en gång (jag visade ett sms för honom, från honom, utan att tänka på det.) och hans efternamn börjar inte på H.
Johan H?! Utbrast han och skrattade. Och jag ba' eeeeh, jag vet vad du heter i efternamn! Jag VET att det inte börjar på H, sen försökte jag febrilt byta samtalsämne. Han släppte det efter en stund, så jäkla skönt.
Jag vet nämligen att hans efternamn inte alls börjar på H. Däremot gör hamster det och jag tycker han liknar en sådan.
Som tur är erkände jag inte detta, trots att jag var alkoholpåverkad. Annars erkänner jag det mesta då.
