Telefonsamtal:

Jag: - Hej!

Cykelaffär: - Hej!

Jag: - Jag undrar om man kan komma in och knipsa av ett lås hos er. Ett sånt som går genom hjulet. Min nyckel försvann förut.

Cykelaffär: - Ja det går väl bra.

Jag: - Men.. gör det?

Cykelaffär: - Ja?

Jag: - Men hur vet ni att det är min cykel då?

Cykelaffär: - Vi får väl helt enkelt lita på dig.

Jag: - Så, rent teoretiskt, jag skulle alltså kunna gå in med vilken random cykel som helst och säga att den var min, och ni knipsar bort låset.

Cykelaffär: - Eh.... ja.... eller..


Så här i efterhand känner jag att det var lite onödigt att säga det där sista. Jag hade ju fått det jag ville ha. Då vinner jag liksom inget på att börja anklaga dem för uppmuntran till brott. Tvärtom.