Vad jag gjorde i en och en halv timme igår
Jag hittade den här hunden på Calle Schulmans blogg. (det är mycket länkar till Calle nu, kanske för att han blev sur för att jag röstat på Viktor Barth-Kron i stället för honom i Blog Awards) (han bad mig dra åt helvete) (jag är inte mycket för helvetet, så rösta lite på Calle nu så han blir snäll igen).
I alla fall. Det här klippet är så roligt. Först satt jag och kollade på det själv hundra gånger. Sen kom Linus hem och så fortsatte vi att kolla på det hundra gånger till. Det där skrattet på slutet blir man helt lycklig av.
I alla fall. Det här klippet är så roligt. Först satt jag och kollade på det själv hundra gånger. Sen kom Linus hem och så fortsatte vi att kolla på det hundra gånger till. Det där skrattet på slutet blir man helt lycklig av.
Calle Schulmans kaxighetsskola
Fotograf: Andrea Belluso
Calle Schulman var på mitt jobb nyss. Han har tydligen läst min uthängning av honom. (det var inte därför han kom till mitt jobb. Typ stormade in och ba WTF??)
Calle: - Det jag inte fattade var varför du stod så snällt där i kön.
Jag: - Det är ju för att jag av egen erfarenhet vet att folk kan blogga om att man tränger sig. Jag är feg.
Calle: - Äh, man får ju bara skita i allt sånt. Typ som Kleerup. Han dejtade Linda Rosing. Det är verkligen att skita i vad folk tycker, i ett nötskal.
Jag i bitchfight med kvinnlig programledare
Calle Schulman - Caught in action.
En rolig sak med Make up stores fest igår var goodiebagsen. Man var tvungen att köa för dem.
När jag och mina kollegor köat en halvtimme glider plötsligt Calle Schulman och hans tjej bara förbi hela kön lite slickt sådär. Susanne säger till honom på skarpen att han inte kan komma och göra så bara för att han är kändis, och påpekar att till och med Ingela Pling Forsman står i kön. Ingela fucking Pling liksom. Och HON är väl ändå mer känd än CALLE.
När jag frågar honom varför han så desperat crejvar för en sminkpåse svarar han att han inte vill ha smink, han ville bara göra sällis med sin tjej.
Man kan ju inte vara arg på sån söt.
Det kan man däremot på kända kvinnliga programledare. En blond sådan trängde även hon sig förbi kön. När hon köat i typ 4 minuter började hon dessutom härja på ett generande sätt:
Programledare: - Amen GUUUUUU det här är SÅÅÅÅ förnedrande. KÖÖÖA för SMIIINK. Jag HAR ju smink. Å så PINSAMT av Make up store. Och de släpper ju bara in från DEN sidan. Jag ORKAR inte.
Jag (översittigt): - Alltså… Du. Lilla vän. Du har ju inte ens köat. Du trängde dig ju bara förbi hela kön.
Programledare (ser chockad och nitningsredo ut): - Ursäkta?
Jag (härmar hennes chockade min på ett provocerande sätt, typ så här:
Programledare: - Vill du ha BITCHFIGHT eller?
Jag: - JAA! Bitchfight it is. BRING IT ON!
Sen fegade hon ur tror jag, till mina kollegors förtret.
MMMmmmm. Dryga kändisar är det bästa jag vet.
Bodström och Ph känner varandra
Igår var jag och mina kollegor på Café opera.
Sanna och Anna vars bilder jag också snott
Vi träffade Lena Ph. Sinnessjukt stort för mig.
Och Thomas Bodström. Jag älskar den här bilden. Den ser ut som den som hamnar i tidningen dygnet efter en hemsk flygkrasch. Vi (amerikaner) förolyckades och detta är sista bilden som togs medan vi var i livet.
"R.I.P Sanna, jag är så tacksam att du fick uppleva en sådan glädje dina sista timmar i livet" skulle det stå på små lappar bredvid den inramade bilden.
Fast vi ser också ut som en reportagebild i en amerikansk kontroversiell motsvarighet till Året runt. På sidorna där man skriver om annorlundare familjekonstellationer. Typ "We share one husband, he´s got enough love for us both".
Lena och Thomas.
Thomas kände av någon anledning Lena Ph. Sanna och jag tyckte det var intressant.
Vi: - Känner ni varandra bara för att ni är kändisar?
Thomas: - Va.. nä.. jag vet inte.. Jag kommer inte ihåg när vi lärde känna varandra.
Vi: - Men.. Du måste väl minnas första gången du träffade Lena Ph?
Thomas: - Nä, det var väl någon gång. Det minns jag inte.
Vi: - Men.. Men....
Det är konstigt det där. Jag skulle så gärna vilja veta hur det funkar. Om kändisar känner varandra för att de är kändisar. Som Skarsgård och Björn.
Bloggkommentatorerna har skrivit bra om detta.
Sanna och Anna vars bilder jag också snott
Vi träffade Lena Ph. Sinnessjukt stort för mig.
Och Thomas Bodström. Jag älskar den här bilden. Den ser ut som den som hamnar i tidningen dygnet efter en hemsk flygkrasch. Vi (amerikaner) förolyckades och detta är sista bilden som togs medan vi var i livet.
"R.I.P Sanna, jag är så tacksam att du fick uppleva en sådan glädje dina sista timmar i livet" skulle det stå på små lappar bredvid den inramade bilden.
Fast vi ser också ut som en reportagebild i en amerikansk kontroversiell motsvarighet till Året runt. På sidorna där man skriver om annorlundare familjekonstellationer. Typ "We share one husband, he´s got enough love for us both".
Lena och Thomas.
Thomas kände av någon anledning Lena Ph. Sanna och jag tyckte det var intressant.
Vi: - Känner ni varandra bara för att ni är kändisar?
Thomas: - Va.. nä.. jag vet inte.. Jag kommer inte ihåg när vi lärde känna varandra.
Vi: - Men.. Du måste väl minnas första gången du träffade Lena Ph?
Thomas: - Nä, det var väl någon gång. Det minns jag inte.
Vi: - Men.. Men....
Det är konstigt det där. Jag skulle så gärna vilja veta hur det funkar. Om kändisar känner varandra för att de är kändisar. Som Skarsgård och Björn.
Bloggkommentatorerna har skrivit bra om detta.
Dagens historielektion
Apropå förra inlägget.
Jag håller alltid ut lillfingret när jag dricker något. Spelar ingen roll vad jag dricker, lillfingret åker alltid ut helt av sig själv.
När folk påpekar det berättar jag lillfingrets historia.
På 1600-talet härjade syfilis i Frankrike, och så även vid franska hovet. Syfilis gör att man blir stel och inte kan böja fingrarna runt glas, bland annat. För att inte hovfolket som hade syfilis skulle behöva outa sin åkomma bestämde man att alla på hovet skulle hålla lillfingret ut. Resten av Frankrike såg hur de bar sig åt och utbrast "Mon dieux! Lillfingret is the Merde!" De trodde helt enkelt att det var "fint", och fortsatte.
För några dagar sedan träffade jag Cecilia Forss, hon snygga tjejen i Ballar av stål.
Fruktansvärt trevlig tjej. Och Mon Dieux!!! Vad ser jag???????
Cissi förklarade att hon gjorde så för att det var en kvarleva från ett tidigare liv.
En riktig reinkarnalog hade berättat för henne att hon varit en adelsdam på 1700-talet.
Ps: Jag vet egentligen inte vad mon dieux betyder, men det kändes rätt just nu. ds.
Inget konstigt med det
Här sitter jag med min favvokändis just nu.
"Reconsider me kotten come ooooon"
Jessica kom på ett jättepraktiskt tips angående Moneybrothers folkhavsdiss:
Det är ju helt genialiskt för honom. Kasta sig ut i kotthavet och ändå få vara ifred.
PS. Det verkar väl inte som att jag fortfarande är bitter för det här?
Det är ju helt genialiskt för honom. Kasta sig ut i kotthavet och ändå få vara ifred.
PS. Det verkar väl inte som att jag fortfarande är bitter för det här?
Man kan tydligen inte få allt
Skit också. Jag gick ifrån mina kollegor för att jag skulle hitta några jag kände på WTAI.
Detta är vad jag missade:
Moneybrother sade visserligen i en intervju innan (typ): "Jag ska väl gå ut i publikhavet efter min spelning, men jag får aldrig vara i freeed. Det är alltid en massa som ska komma fram och ta bilder till sina bloggar".
As IF man skulle vilja lägga upp bilder på folk som säger så dryga saker.
Ställ upp eller lägg ner säger jag.
Caroline, Markus Fagervall, Camilla och Calle Schulman. Calle är ju för sjukt söt ändå. Man glömmer bort det ibland.
Han frågade om han fick vara med på bilden när de skulle fota Markus.
Detta är vad jag missade:
Moneybrother sade visserligen i en intervju innan (typ): "Jag ska väl gå ut i publikhavet efter min spelning, men jag får aldrig vara i freeed. Det är alltid en massa som ska komma fram och ta bilder till sina bloggar".
As IF man skulle vilja lägga upp bilder på folk som säger så dryga saker.
Ställ upp eller lägg ner säger jag.
Caroline, Markus Fagervall, Camilla och Calle Schulman. Calle är ju för sjukt söt ändå. Man glömmer bort det ibland.
Han frågade om han fick vara med på bilden när de skulle fota Markus.
Dagens röta
Min bror hälsar på i Stockholm i helgen. I går gick vi omkring i Hornstull. Jag gav lite kändissightseeing under tiden, typ som i LA när man åker celebrity spotting bustour till Julia Roberts hus.
Till exempel sa jag:
- Snart kommer vi till Lennart Jähkels favoritcafé!!
Nån minut senare går vi förbi, och vem sitter där och tittar ut, om inte lille Lennart!
(Ingen jag visar denna bild för fattar. "Vaddå, är han en vålnad". Ni är väl smartare)
I´m going to talk to mister Springsteen
Jag och David Lillemägi är på festival. Neil Young spelar nu. Det är typ sjätte gången jag ser Neil, och jag gillar honom inte ens så mycket. Men jag går omkring och skryter om att jag sett honom så många gånger. Alla blir impade utom Lillemägi.
Han intervjuade nämligen Bruce Springsteen i söndags. Han väntade 16 timmar utanför hotellet och sen kom Bruce ner och Lillemägi sprang fram till honom. En jättebiff till livvakt gick emellan och sa:
Excuse me can i help you?
NO sir! sa Lillemägi. I'm going to talk to mister Springsteen.
Det fick han inte, men han sprang fram ändå. Då tyckte Bruce att han var cool och snackade. Jag är så stolt över honom, min lille Lillemägi.
Ja. Mm..... Ja.... Jag är ju artist i stället
Möte med Tomas Andersson Wij:
Jag: - HEEEJ!!!
TAW: - HEJ!
Jag: - Oj, jag trodde att du var någon annan! (Kan inte vara så kul att höra när man är kändis)
TAW: - Jaha. Men du och jag känner väl också varandra. Men jag kan inte riktigt placera dig..... Jo! Du är ju Lisa. Men du var blond sist vi träffades.
Jag: - Ja.
TAW: - Bloggar du fortfarande?
Jag: - Ja. Gör du?
TAW: - Nej.
Jag: - Men du är ju artist i stället.
TAW: - Precis. Jag skriver musik.
Jag: - Det är ju mycket coolare.
TAW: - ...Ja. Mmm....... Ja…...... Jo..... Faktiskt.
Det var så skönt liksom. Så tillfreds. Han tänkte efter och ba "Ja. Jag är artist. Det är ju väldigt coolt ändå, det måste man hålla med om".
Synden straffar sig själv
Jag har varit på M/S Gerda-fest med mina kollegor.
Vi stod i matbuffékö i en timme.
Årets Robinsondeltagare var där. Här ska de precis ta mat. De tror att jag knäpper kort på dem för att de är kända och häftiga.
Men egentligen. EGENTLIGEN. Knäpper jag kort på dem för att dokumentera hur de TRÄNGDE SIG FÖRBI hela kön.
Okej att de svälte liksom, men det var ju ett tag sedan de kom hem nu.
Som tur var fick vi ostron. Det var inte utan att jag hånfnissade när jag såg det. Det var ju typ det enda de åt i träsket, robinsonnissarna.
Vi stod i matbuffékö i en timme.
Årets Robinsondeltagare var där. Här ska de precis ta mat. De tror att jag knäpper kort på dem för att de är kända och häftiga.
Men egentligen. EGENTLIGEN. Knäpper jag kort på dem för att dokumentera hur de TRÄNGDE SIG FÖRBI hela kön.
Okej att de svälte liksom, men det var ju ett tag sedan de kom hem nu.
Som tur var fick vi ostron. Det var inte utan att jag hånfnissade när jag såg det. Det var ju typ det enda de åt i träsket, robinsonnissarna.
Erik Billing är bäst ingen protest
Igår såg jag första avsnittet av Robinson. Med deltagarna.
Jag kände mig som typ FBI, för medan alla kollade på programmet, satt jag och
spanade på deltagarna för att kunna lista ut vilka som var bästisar, mest ovänner
och magrast och alltså kvar till sist. Jag hoppas Erik Billing vinner, för han är sjukt rolig. Eller Mika.
Sen när jag kom tillbaka till jobbet låg denna lapp på mitt skrivbord.
Jag bad typ 14 personer göra handstilsanalys och samtliga kom fram till
att en tjej skrivit det. Senare på kvällen avslöjade David Lillemägi att det var han.
Så han skriver alltså både cp och som en tjej.
Dagen i bilder
Jag gick förbi Jakob från the Voice.
"Men du behöver väl inte ta kort på bajset min hund har skitit" sa han. Jo sa jag.
Sedan såg jag E-type utanför mitt jobb. Jag log ett varmt leende mot honom.
Då vände han bara på steken som en riktig surkart.. Därför hämnas jag härmed
genom att hänga ut vårt senaste möte. (Shit! Hade för mig att det talade till min fördel.
Har jag ingen självbevarelsedrift? Outa att jag har dansat magdans för E-type?).
Sen åkte min syster till Thailand. Sjukt irriterande människa. Jag gick omkring
och sa "Åh vad jag är glad för din skull", "Vad kul!".
Men ingen av oss gick på det. Hon skriver i alla fall roliga listor.
"Men du behöver väl inte ta kort på bajset min hund har skitit" sa han. Jo sa jag.
Sedan såg jag E-type utanför mitt jobb. Jag log ett varmt leende mot honom.
Då vände han bara på steken som en riktig surkart.. Därför hämnas jag härmed
genom att hänga ut vårt senaste möte. (Shit! Hade för mig att det talade till min fördel.
Har jag ingen självbevarelsedrift? Outa att jag har dansat magdans för E-type?).
Sen åkte min syster till Thailand. Sjukt irriterande människa. Jag gick omkring
och sa "Åh vad jag är glad för din skull", "Vad kul!".
Men ingen av oss gick på det. Hon skriver i alla fall roliga listor.
Att tillbe sig själv
I går kväll: En bänk stod mot en vägg. På den satt tre av mina vänner på ena sidan, och en väl exploaterad idol på andra sidan. Lite tight med utrymme, men jag trängde mig in mellan idolen och de andra. Vem bryr sig om Hästens säng-comfort en onsdagkväll på en klubb liksom. I was soon to find out.
Idolkändis (full): - Hörru.. Sätter du dig här bara för att jag sitter här?
Jag: - Haha..... öh.. VA?
Idolkändis: - Ja...... Varför satte du dig här då? Du trängs ju.
Jag: - Va snackar du om pysen???????? Jag sitter här med mina vänner. (just pysen sa jag inte om jag tänker efter)
Idolkändis: - JAHA?! Blev de dina vänner just nu eller?
Jag (morskt): - Vad är det med dig då? Jag har känt dem i tio år, minst. Frida har jag känt i typ 14 år. Sådeså.
Idolkändis (surt): - I tio år.
Jag: - I tio år.
Idolkändis: - Ja, då är det väl okej. (argt igen) MEN OM DU INTE KÄNNER DEM KAN DU STICKA HÄRIFRÅN!!!
Sen, berättade en av kompisarna, kastade idolen ner henne på golvet.
Det var så komiskt så jag fnissar fortfarande. Jag älskar kändisar. Needless to say men ändå.
Idolkändis (full): - Hörru.. Sätter du dig här bara för att jag sitter här?
Jag: - Haha..... öh.. VA?
Idolkändis: - Ja...... Varför satte du dig här då? Du trängs ju.
Jag: - Va snackar du om pysen???????? Jag sitter här med mina vänner. (just pysen sa jag inte om jag tänker efter)
Idolkändis: - JAHA?! Blev de dina vänner just nu eller?
Jag (morskt): - Vad är det med dig då? Jag har känt dem i tio år, minst. Frida har jag känt i typ 14 år. Sådeså.
Idolkändis (surt): - I tio år.
Jag: - I tio år.
Idolkändis: - Ja, då är det väl okej. (argt igen) MEN OM DU INTE KÄNNER DEM KAN DU STICKA HÄRIFRÅN!!!
Sen, berättade en av kompisarna, kastade idolen ner henne på golvet.
Det var så komiskt så jag fnissar fortfarande. Jag älskar kändisar. Needless to say men ändå.
Gårdagkvällen
Jag har typ fem såna här bilder med Kristian Luuk, som tagits genom åren.
Vi är kära i varandra, det ser ni väl. Jag brukar sjunga Björngustafssonsången
till honom, men jag byter plats på Carina och Kristian.
Men han är ungefär lika dålig som Mia på att stå still.
Jag intervjuade Veronica Maggio i somras. Så SJUKT trevligt. Som att
fika med sin bästis. Hon kom ihåg det, och tyckte detsamma, sa hon.
Jag väljer att tro på det.
Sen träffade jag en av Sveriges största bloggare Kenza. Henne har jag också
träffat förut. Men hon kom inte ihåg det. Alls, faktiskt.
Ps. I morgon ska jag träffa Mammabecka!! 18 år och har tre döttrar. Hon skrev saker om mig som jag har lett åt hela dagen. Ser fram emot hennes öppningsfras.
Little Magic blir mobbad av Calle Schulman
Jag: - Men!!! Det låter ju som du!
David: - Ja det är ju jag.
Jag: - Hahha! Calle Schulman ba "Du ser ju cp ut" och du ba "ja".
David: - Jamen jag ser ju cp ut när jag skriver. Helt mongo.
Så söt. Han bara går med på det.
Min mest misslyckade intervju
Jag: - Hej, jag heter Lisa och ringer från Expressen, jag har bara en snabb fråga. Vad tittar du på tv?
Moneybrother: - Va?
Jag (damn): - Eller jag menar, vad tittar du PÅ på tv? (hur många pån kan man ha bredvid varandra egentligen)
Moneybrother: - Jag tittar inte på tv. Fotboll ibland. Men jag har precis kommit hem och står här innanför dörren med alla väskor, så ha det så bra och lycka till, okej.
Jag: - ja, tack. Hej.
ÅÅÅÅÅÅÅÅhhhh. Jag var ju så kär i honom. Nu är jag det inte längre. Vi hade ju så mycket att prata om (kärlek, musik, döden, livet) och han ville bara lägga på. Har aldrig känt mig så ratad.
I puckin don´t fniss.
Bild: Expressen.se
Hon är alldeles go på mail, den kvinnan. Skriver "Kram" när jag skrivit "Mvh" och sånt.
Vissa skulle kanske bli irriterade på folk som skriver "fniss" mitt i sitt eget mail.
Hon gjorde det nyss.
Jag tycker både att det är alldeles bedårande och blir samtidigt chockad. Det är så modigt på nåt sätt.
Jag trodde inte att någon i hela världen skulle erkänna att den fnissar. Man skrattar eller så skrattar man inte. Men man säger ju inte om sig själv att man fnissar.
När någon säger att JAG fnissar skulle jag lätt kunna skjuta en harpun genom skallen på´n.
Dagens intervjuteknikslektion
Foto: Alltombarn.se
Jag: - Äre sant. Åh. Vad sa hon?
Lillemägi: - Det blev jättedålig stämning redan från början. Det var när jag var på Värnpliktsnytt, och då skulle man börja alla kändisintervjuer med "Vem fan tror du att du är?".
Hon såg att jag hade skrivit det på mitt papper, innan jag ställt frågan, och ba "va...... ska du fråga mig det?". Ja ba "Ja... Öh...Vem fan tror du att du är?". Sen blev allt ju bara hur konstigt som helst.
Det måste ha varit ett helt gudomligt ögonblick. David ser så sjukt snäll och vän och blid ut. Och så kläcker han ur sig det till ännu vänare och blidare Ebba.
