Cant please everybody no 2
Jag: COME WITH ME. LOOK LOOK LOOK. They have SHARKS in an aquarium here.
Tjej: NO WAY. SHIT DUDE. HOW COOL IS THAT.
Jag: I'm telling you its CRAZY cool.
Tjej: AWESOME.
Jag: I KNOOOOW.
Tjej: I know tooo.
Jag: And do you know whats even COOLER?
Tjej: NO WHAT?
Jag: They EAT these sharks in the restaurant. Just collect them from here.
Tjej: NO. FUCKING. WAY.
Jag: No, I'm kidding.
Tjej: Oh. Fun... not.
Jag: No but seriously, a REALLY cool thing.
Tjej: Okey?
Jag: In swedish, the word for shark is "haj". And now we're in ShangHAJ. HAHAHA. HAHAHA, it's so funny. The first time ever I see haj, is in ShangHAJ.
Tjej: Eh.. heh.. okey... are you having your funny day or something?
Man ba what a total waste of humor.
.Ps: Jag är hemma nu förresten! Håller bara på att kolla på bilder för att recalla saker jag glömt blogga om.
- Glad we solved that. - Yeah me too.
Jag: You're allergic?
Kille: No? ..........
2 min paus.
Jag: AAHHHH... NOW I get it. I thought pollution was pollen. Sorry. Didn't think.
Kille: Oh. Okey.
Jag: I was like: stupid fuck why do you bother if you're not even allergic.
Kille: Hehe..
2 min paus.
Kille: I REALLY don't get it.
Jag: What.
Kille: What do you mean...
Jag: What.
Kille: With the allergy and all that.
Jag: I thought pollution was pollen. And I asked if you were allergic.
Kille: OHH. I thought you said Poland. The country.
Det ar sa bra att man reder ut saker ibland. Undrar hur manga saker som aldrig blivit utredda dock. Och hur manga som tycker att man at askorkad.
Min aggrigaste natt på länge
Jag är i Shanghai nu (Linus har åkt hem, jag åker om en vecka).
Det började jättebra.
Lång väldigt jobbig historia kort: Hostelet jag bokat fanns inte. Klockan var midnatt och sen gick jag runt och letade andra hostel i flera timmar. Kände mig som Josef och Maria, fast surare.
På ett hostel:
Jag: Hello do you have a dorm or a room? (jag sa det så många gånger att jag blev lockad att säga "dorm or sperm" i stället. Som trick or treat. Ge mig ett dorm eller så häller jag sperma över dig).
Hostelkille: No, its full. Its World Expo, all hotels full.
Jag: Okey. Can I borrow the phone and call another hostel?
Hostel: No, you cant borrow phone if you dont stay here.
Jag: ........Hehe. Eh. Okey. Thats funny. Its 2 o'clock in the morning and I'm all alone and I cant find a place to stay and I can't borrow the phone. Did I get that right?
Hostel (som en robot): You cant borrow phone if you dont stay here.
Jag (patroniserande): You know what I think. I think you should start thinking outside the box. (jag vet, jättetöntigt sagt men det passade så bra in)
Hostel: Outside what?
Jag: THE BOX.
Hostel: Box?
Jag: Yes. The box. (eh... fuck, who's the idiot)
Hostel: I dont understand what you mean.
Jag: You should google it. We can do it right now! (pekar på hans dator). But let me guess, maybe I can't borrow the computer because I DONT STAY HERE?
Hostel: No.
Jag: FINE.
Hostel: FINE. GET OUT.
Ibland är det så tråkigt att det inte står folk bredvid och lyssnar. Jag kände mig så skönt aggro som en ghettobrud och tyckte liksom verkligen att jag fick till det där på slutet. Och det är alltid coolt att bli utkastad.
Sen tvingade jag några fulla killar att hjälpa mig hitta ett hostel. (Jag kan ha sagt något om "DO YOU WANT TO BE RESPONSIBLE FOR ME GETTING RAPED OR ARE YOU GONNA HELP ME")
Det bästa med pojkvänner
Jag: Jag har tänkt på en sak.
Linus: Vad.
Jag: Det måste vara så oerhört sjukt svårt att bli bäst i landet på någon sport här. Kineserna är ju så många.
Linus: Mmm.
Jag: Till och med värsta miniminisporterna är det ju säkert en miljon som utövar. Och då blir den miljonen ändå värsta utbölingsminoriteten som åker på läger ingen annan fattar nåt av. Som curlingtjejer i Sverige.
Linus: Mmm.
Jag: Och då tänker jag, tänk vad lätt det är att bli bäst på något i Sverige i jämförelse. Tänk vad lätt att vinna SM i en miniminisport!
Linus: Mm.
Jag: Så när jag kommer hem ska jag bli bäst på något.
Linus: .............Du tror inte att det är lite för sent ändå för det då. För dig att bli bäst.
Jag: Nej då. Jag får som sagt välja en väldigt liten sport. Har du förslag på något som skulle passa mig?
Linus: Mm.
Jag(ASPEPP): VAD VAD?
Linus: Ugglebrottning. Det skulle passa dig.
Jag och mina problem
Linus: Mm.
Jag: Jamen jag menar PASSA. Du får INTE ha den under uppsikt.
Linus: Hehehehhe.
Jag: Vad är det.
Linus: Jag får inte ha den under uppsikt.
Jag: Näe.
Linus: Hehehehe. Är du säker på det. Att jag inte ska ha den under uppsikt.
Jag: Jag säger fel nu igen va.
Linus: Eh, ja.
Skit också. All pondus och trovärdighet bara rämnar i ett nafs så fort jag ska säga krångliga saker.
Jag har alltid haft problem med just UNDER när det gäller uppsikt. För det låter som en negation. Har man något under uppsikt tycker jag alltså att man INTE har uppsikt.
Samma sak med att något är under all kritik. Jag har aldrig hört den frasen utan att fråga den som står bredvid:
"Vänta här nu, betyder det att det är något bra eller något dåligt, under all kritik. Det låter ju som något positivt men jag har för mig att det är negativt. Jag glömmer alltid bort vad det är".
Alla ba öh Bimbo.
Man kan aldrig förlora något på att fråga
Just det, jag glömde berätta att Liza och jag ska bli mulattmödrar.
Jag: ÅÅÅHHHH vilka söta mulattbarn. Typiskt såna man vill ha som accessoarer på stan.
Liza: Jaaaa. Ojojoj.
Jag: Jag menar. CRAVINGS.
Liza: BIGBIGBIIIIG cravings. Och kolla PAPPAN. Supergener.
Jag: Supergenernas supergener.
Liza: Ska vi inte fråga om han liksom kan ställa upp.
Jag: Jo.
Vi: Excuse me.
Pappan: Yes.
Vi: You have amazing kids.
Pappan: Yeah thanks.
Vi: We were just wondering. Out of curiosity. You wouldn't mind giving us some kids.
Pappan: You mean you want to adopt them?
Vi: No no, they are all yours. But to maybe you know give us other kids like that. You know.
Pappan: OH. Hehe. Okey.
Vi: Okey?
Pappan: Well. I would have to ask my wife first. She might reject the... idea of that.
Vi: Oh. Okey. But you can ask her, right.
Pappan: Okey I will.
Vi: Sure?
Pappan: Sure!
Vi: Good! Thanks.
Pappan: Thanks. See ya.
Lost in translation
Folk: Noooo really?
Jag: Yeah. He was showing us photos of these really freaky tits he had fixed. He was using his camera as a partytrick. Like HÖHÖHÖ LOOOOOK. And we were like OMG that is SO HILARIOUS NIGEL YOU'RE COOLEST PERSON ON EARTH. Some of the tits looked like tubesocks.
Folk: Tubesocks?
Maria: Hehehehe. Hehe. Hehehehhe.
Jag: Hehehe. Tubesocks. Hehe. Tunnelbanestrumpor.
Folk: Huh?
Maria: No but she translated it wrong. We call them tubesocks in Sweden.
Folk: Oh. But what did the tits look like then.
Maria: Well, you call them taxears right?
Jag: HEHEHEHEHHE. HEHEHHHEHE.
Maria: What.
Jag: Taxears. Skattöron.
Maria: Hehehhehe. Well. REALLY LONG TITS OKAY.
Dagens mest strategiska krokodil
Annikasan: Lisa vi maste blogga.
Jag: Ja. Det maste vi.
Annikasan: Jag har inte nat att skriva om.
Jag: Inte jag heller.
Annikasan: Hmmm..
Jag: Hmmm......
Taxichaufforen (as-exalterad): LOOOOOOK! LOOOOOOOK A CROCODIIIIIIILE!
Annikasan: AAAAAAHHHH DET AR EN KROKODIIIL PA GATAN!
Jag (Har ingen kansla for att hitta pa nya saker att saga): AAAAAAHHHHHHHHHHH. Det ar en KROKODIL PA GATAN.
Taxichauffor (far krupp): HAHAAA CROCODIIILE! HAHAHAHHAHA! CROCODIILE.
Annikasan: NU ATER DEN GRASET BREDVID GATAN.
Jag: HAHAHA. HELT SJUKT. Den ater liksom graset. En riktig krokodil mitt pa gatan. Och nu ater den graset bredvid gatan.
Annikasan: Den kravlade sig kanske upp fran floden.
Jag: Ja.
Annikasan: Helt SJUKT.
Jag: HELT sjukt. Men vad bra. Nu fick du ju nagot att blogga om.
Annikasan: Mm. Du med.
Jag: Mmm..
Great minds think alike
Vi leker tjugo frågor:
Linus: Okej jag tänker på en nu.
Olle: - Är det en tjej?
Linus: - Ja.
Annikasan: Är det en riktig person?
Linus: - Nej.
Jag: - Är det en nån i en film?
Linus: - Ja. Och i böcker.
Olle: - Jag vet vem det är! Lisbeth Salander såklart!
Linus: - Ja.
Annikasan och jag: - Mäh. Hur kunde du veta det?
Olle: - Mäh. Det var ju självklart. Vem skulle det annars vara.
Linus: - Precis.
Annikasan och jag: Eh.. typ vem som helst. Pippi Långstrump.
Olle: - Ja jag tänkte faktiskt på henne men Lisbeth var ju mycket mer självklar. Det är ju klart det är Lisbeth om det är en tjej i filmer och böcker.
Linus: - Ja precis. Vem skulle det annars vara. Den var lite for lätt faktiskt.
Jag är en snuskgubbe
I Tonys turkaffär:
Jag: - ÅÅÅåååååååhhhhh vad du är söt. Jag döden dööööör.
Flicka: - Mm.
Jag: - Vad heter du?
Flicka: - Nina.
Jag: - Hur många år är du?
Nina: - Två.
Jag: - TVÅ?
Nina: - Mm.
Tony: - Det är min dotter. Hon fyller tre snart.
Jag: - Mhm.
(+fem minuters gullsnack (med Nina, inte Tony))
Jag: - Kan inte du följa med till mitt jobb och träffa mina tjejkompisar (Till Nina, inte Tony).
Nina: - Nej.
Tony: - Jo, följ med henne.
Nina: - Neeee.
Jag: - Om du får tuggummi av mig då?
Tony: - Ja, du får tuggummi av henne. Gå med henne!
Nina: - Okej.
Sen gick vi till mitt jobb. Och hon fick tuggummi och tusen "ÅÅÅÅÅÅÅÅÅHH" till.
Hon blev blyg och kramade mig superhårt och alla blev avundsjuka.
Tuggummi måste vara världens bästa uppfinning.
Att köpa en människa
Jag: - HAHAHHAHA jag tyckte det stod att även butiksinnehavaren säljes.
Butiksinnehavare: - Eh ja. Jo, det stämmer.
Jag: - Hur mycket kostar du då?
Butiksinnehavare: - Jag är billig.
Jag: - Okej. Men hur mycket.
Butiksinnehavare: - Näe typ en middag.
Jag: - Okej, men vem ska ha maten då.
Butiksinnehavare: - Jag kan ta den.
Jag: - Okej.. Vi kör på det då!
Butiksinnehavare: - Okej!
Frågan är vad jag ska göra med honom. Jag kanske kan hyra ut honom. Om ni behöver en människa vet ni vem ni ska fråga alltså.
Att skapa dynamik i förhållandet
Vårt senaste samtal:
Jag: - Jag känner hur många som helst som har opererat brösten.
Linus: - Men du ska väl inte göra det.
Jag: - Nä.
Linus: - Det vore att förstöra ett par perfekta bröst.
Jag: - Men jag kanske ska det ändå. Om jag föder 14 barn så kommer brösten hänga och slänga. Då kanske jag kommer göra det.
Linus: - Vad kostar det.
Jag: - 20 000 kanske.
Linus: - Men du skulle ju faktiskt kunna lägga de pengarna på viktigare saker då.
Jag: - Som vaddå.
Linus: - Jag har ju alltid tyckt att du borde operera hjärnan till exempel.
Jag: - Mmm.
Han blandar liksom snällt och elakt. Det är dynamik för honom. Bara att respektera och uppskatta.
Dagens onödigaste fråga
Jag: - Hej!
Cykelaffär: - Hej!
Jag: - Jag undrar om man kan komma in och knipsa av ett lås hos er. Ett sånt som går genom hjulet. Min nyckel försvann förut.
Cykelaffär: - Ja det går väl bra.
Jag: - Men.. gör det?
Cykelaffär: - Ja?
Jag: - Men hur vet ni att det är min cykel då?
Cykelaffär: - Vi får väl helt enkelt lita på dig.
Jag: - Så, rent teoretiskt, jag skulle alltså kunna gå in med vilken random cykel som helst och säga att den var min, och ni knipsar bort låset.
Cykelaffär: - Eh.... ja.... eller..
Så här i efterhand känner jag att det var lite onödigt att säga det där sista. Jag hade ju fått det jag ville ha. Då vinner jag liksom inget på att börja anklaga dem för uppmuntran till brott. Tvärtom.
Schysstaste chaffisen (säg det högt på förortsdialekt, det låter som värsta arabiskan)
Efter tunnelbanestoppet i morse, då man var tvungen att ta taxi:
Jag: - Visst har SL sån där resegaranti fortfarande?
Taxichaufför: - Ja.
Jag: - Fast jag skickar ju aldrig in de där kvittona ändå.
Taxichaffis: - Varför inte? Det är ju jättedumt. Du får ju tillbaka taxipengarna då!
Jag: - Tell me about it. Men jag orkar liksom inte. Bara gört inte.
Taxichaffis: - Är du rik eller?
Jag: - Svinrik. Jag typ kastar pengar i soptunnan för jag har alldeles för mycket (... väldigt töntigt skämt, om jag får säga det själv). Nej, men så länge man inte dör av svält så är det ju ingen panik.
Taxichaffis: - Men. Du MÅSTE skicka in kvittot. Det är jättekorkat att inte göra det.
Jag: - Jaja.
Taxichaffis (med maskulin pondus): - Den här gången GÖR du det.
Jag: - Jaa..
Taxichaffis (argt): - JAG MENAR DET.
Jag: - JAA!
Så otroligt schysst att ta i med hårdhandskarna för min ekonomis skull.
Bonushoppbild från London. Där mina pengar försvann:
Waiting in vain?
Jag: - Det var någon som hoppade framför tåget i morse så min tunnelbana stod still i typ en halvtimme.
Linus: - Oj. Tur att det inte var du.
Jag: - Det var jag. Jag skriver från himlen.
Nu sitter jag på riktigt och hoppas att han tror pyttelite på det. Att oron ska växa sig stor och överväldigande. Jag väntar på ett ängsligt sms, typ: ”Du menade väl inte det där.. Att det var du som hoppade”.
Lite vardagsmobbning gör livet roligare
Pr-människa: - Jaha, då ska du ringa produktionsbolaget *blablabla*.
Jag: - Bra! Har du kanske något nummer till någon bra person där?
Pr-människa: - Nej, men numret dit står i telefonkatalogen.
Jag: - I telefonkatalogen.
Pr-människa: - Ja.
Jag: - HAHAHAHAHA. Vem använder telefonkatalog.
Pr-människa: - Nä ingen ju. Jag vet inte varför jag sa det.
Jag: - Haha.
Pr-människa: - Haha.
Jag: - Hej då.
Pr-människa: - Hej då.
Helgens skönaste tant
Jag och min lovely hat. Som inte syns här.
I toakön på en irländsk pub i Stockholm:
Tant (på brittengelska): - Oh you look lovely!
Jag: - ….Thanks!
Tant: - I used to have one of those when I was your age.. (om min hatt).
Jag: - Why don’t you now?
Tant: - Oh no I can’t dear, my head has grown too big.
Jag: - Really? Your head has actually grown?
Tant: - Yes, I know it sounds weird, but I really think it has.
Jag: - Are you sure it’s not just your hair? It’s a very big hair.
Tant: - Oh darling perhaps. I never thought of that.
+ 5 minuter snicksnack.
Jag: - So what are you doing in Sweden?
Tant: - I’m strolling around visiting pubs.
Jag: - Where are you from?
Tant: - I´m from Kiruna.
Jag: - ……………… (Hjärnsläpp)
Tant: - You look a bit surprised dear.
Jag: - ÖÖhhh.. Yes.
Tant: - You probably wonder why I speak english when i´m swedish.
Jag: - Ööööööh….......... (tunghäfta continues)
Tant: - I just enjoy speaking english so much you see. Bye!
Jag: - …..Bye...
En banbrytande upptäckt
Linus: - Du..
Jag: - Ja..
Linus: - Jag tänkte på en sak. Det är ju inte så konstigt att folk säger att mannen tänker med kuken...
Jag: - …..? Nähä?
Linus: - För jag kom på en sak.
Jag: - Mhm..?
Linus: - Det är ju inte mer än rätt! Kuken är ju den enda kroppsdelen som har ett eget huvud!
Samtal på tunnelbanan i morse
Tim (pratar för sig själv, typ upp i taket): - Jag bor jättenära dagis, jag kan bara gå ut och sen Goddag goddag. Sen kan man gå till apaparken.
Johan (overhearing) (vem döper sitt barn till Johan by the way): Det finns inget som heter apaparken. Visst finns det inget som heter apaparken.
Annan kille: - Nej det finns det inte. Tim hittar bara på.
Johan: Men det finns något som heter Afrika. Dit vill jag åka nån gång. Men jag vill inte åka till rymden. När jag blir stor ska jag bli brandman.
Nån tjej: När jag blir stor ska jag bli prinsessa.
Kille: Då måste du födas av en drottning.
Tjej: Usch det vill jag inte.
