Knivlisas säljarskola




Jag fick ett mail från en läsare som läst mina gamla inlägg från när jag telefonsålde:





Jag är inte helt hundra på att hon är nöjd med mitt svar. Men hon borde vara det:




PS.

Busted it is

Hehe. Alltså. Jag har all respekt för er läsare.

Men.

Ibland är ni faktiskt ganska misslyckade:





( Lina angående fisinlägget)

Cant please everybody

I en park:


Jag: I wonder if I can pee behind those trees.

Kille: Its not really appropriate.

Jag: Well. I don't really care about appropriness.

Kille: You mean appropriateness?

Jag: Yes.

Kille: Okey.

Jag: Does appropriness mean anything though?

Kille: No..

Jag: So whats the problem if its not taken.

Kille: What do you mean.

Jag: If the word appropriness isn't taken, whats the problem if I use it for appropriateness.

Kille: Ehh...

Jag: Ehh what.

Kille: Are you for real?

Jag: Most certainly yes.

Kille: Okey..

Jag: What?

Kille: You are weird.

Jag: I think I'm really smart actually.

Kille: Oh yeah?

Jag: Yeah.

Kille: Okey..

Jag: Okey..


Ibland gäller det liksom att bara mucka och vara dryg.


FYI



Jag har lärt mig lite kinesiska.

Jag kan säga "Vad håller du på med egentligen?"

och

"Det här är Kina".


Två kvällar/nätter i rad har jag gått runt och sagt "Det här är Kina" till kineser. När jag började var jag övertygad om att de skulle tycka det var roligt. Man skulle ju skratta asmycket om en kines sa "Det här är Sverige" i Sverige.

Men det är liksom ingen som tycker det är kul. Och då blir det ju ännu roligare att gå omkring och säga det. För de tycker verkligen att jag är sjuk i huvet. Dessutom låter det så roligt. Typ: Yuschu Chongua.

Det är också kul att säga "Vad håller du på med egentligen?" till folk som gör helt vanliga saker. Bland annat har jag sagt det till en gatusopare och till McDonaldspersonalen.  Mina kompisar skäms dock (speciellt amerikanerna) så jag måste bärga mig ibland.


Dagens fnisskalas



Jag har nu gått en mil på kinesiska muren.

Jag hade som vanligt tur med den extrabetalade guiden. Det blev som ett litet fnisskalas faktiskt.

Min grupp: What year was this part of the wall built?

Guide: Heheehhe.. I dont know. I dont understand.

Jag: Hihihi.

Min grupp: Okey, who built the wall?

Guide: Im sorry?

Jag: hihihi.

Min grupp: Okey. WHY build the wall?

Guide: Hee. I dont speak english very good.

Jag: Hihihi.





De kunde val atminstone ha klippt naglarna pa henne

Jag vet inte vad ni tycker.

Men jag tycker man kan begära att det inte följer med en HAND när man beställer en vanlig grillad kyckling.






Gårdagen i bilder

Jag var på himmelska fridens torg igår. Jag fick låna ett gulligt barn.



Det var den perfekta lyckliga enbarnsfamiljen på utflykt. 



Sen såg jag kinesiska motsvarigheten till Playboy.




Sen hoppade jag.

 

Innan jag kom hit hörde jag att kineser är väldigt måna om sin personliga sfär. Därför tycker jag att det är roligt att sätta mig lite för nära folk, så att armen trycks mot den andres arm fast det finns gott om plats åt andra hållet.



De rör inte en min trots att de tycker det är obehagligt. De är nämligen väldigt artiga också.


Sen håller man på och gör pussmun och försöker få dem att skratta.



När de fortfarande inte rör en min lessnar man till slut.

Då gör man andra roliga saker. Något av det bästa jag vet är att förstöra främlingars gruppbilder framför kända monument och byggnader, med hjälp av min egen existens. Man går fram och är glad och trevlig och då kan de inte säga nej.




Sen klädde jag ut mig. 








Bevisat: Kineser känner inte igen varandra

Ni vet när man var barn och började bli så stor att man undrade hur kineser kunde se skillnad på varandra. De hade ju svart hår och sneda ögon allihopa. Och så frågade man de vuxna och de sa alltid samma sak.

Typ:


Barn: Du. Hur kan kineser se skillnad på varandra när de ser likadana ut?

Vuxen: Well. De ser inte alls likadana ut. Det skiljer jättemycket mellan olika kineser. 

Barn: Nähä.

Vuxen: Johoorå. Det skiljer hur mycket som helst förstår du. Förresten tycker DE att VIIII ser likadana ut.

Barn: Va näe.

Vuxen: Johooorå. 


Man accepterade påståendet men misstänkte att det var bullshit. VIII hade ju gult hår och brunt hår och bruna ögon och blåa ögon. Skillnader som heter duga.

I dag kan jag bevisa, å alla barns vägnar, att våra misstankar var befogade.

Kineser känner nämligen inte alls igen varandra.

Överallt på hela stan ser man gruppvis turistande kineser. För att veta vilken grupp de tillhör har de på sig kepsar i samma färger! Så att de inte ska tappa bort varandra!




Det är ganska vanligt med just röda kepsar (ni ser en till grupp uppe till vänster) och jag blir på riktigt SKITOROLIG när två rödkepsgrupper liksom tangerar varandra. Eller möter varandra. Hur ska det gå liksom.

Då är det ju smartare att ha någon mer random färg. Som rosamilitärfärgad:


Tjing tjong

Nu är jag i Kina! Det var hemskt sorgligt att lämna Thailand och my darling Liza.

Här i Kina är allt roligt. Ingen kan engelska så det är liksom omöjligt att till exempel visa att man letar efter toaletten på något annat sätt än att göra kissljudet och huka sig lite.

Och det är förbjudet att gå in på facebook. 

Och det roligaste av allt. Kineserna skrattar INTE när man säger tjing tjong tjing tjong bara för att testa. Måste ta reda på vad det betyder egentligen.

På återseende.







Bildkavalkad

Nu är vi på Koh Chang.



Jag skrattade ihjäl mig åt tjejen i hängmattan. För hon såg ut som en tomte med aslång luva.



Sen hängde vi med Ylva och Emelie hela kvällen. Kommer inte ihåg vad killen heter. De visade oss hur man förkortar norrlandsinsuget som betyder "ja". Man sträcker bara fram hakan och ser död ut.





Sen träffade vi en som ser ut som Sylvester Stallone. Han såg väldigt less ut när jag påpekade detta. Det "händer lite för ofta". Här ser han glad ut men det var typ enda gången på hela kvällen. Jag tyckte att det var ganska kinkigt att bli sur över att någon säger att man är lik Sylvester Stallone. Så jag sa till alla jag träffade att gå fram och säga det till honom vilket alla också gjorde. Höhö.




Sen hittade vi en lila peruk.



Sen posade Linus och Liza. Liza lyckades bli ASBRUN på en endaste dag i solen. (ok säg inget till henne men egentligen har jag bara dragit upp kontrasterna skitmycket så att hon ser brun ut. Så att hon ska tro att hon är det)



Sen åkte vi på snorklingstur.





Thaiare kan inte simma. De ser väldigt roliga ut när de ligger där med flytvästar OCH livbojar OCH blir släpade runt för de kan inte heller sparka själva.









Sen såg vi ett jätteförtroendeingivande apotek.


Sen hoppade jag.





Det ar krig

Forlat min extremsugiga uppdateringsfrekvens pa sistone. Men jag har sa varit sjukligt upptagen.

Jag kom till Bangkok precis nar det var som oroligast. Varsta blodbadet. Folk dog runt knuten.

Men det var da det.

Nu har vi firat thailandska nyaret i tre dagar. Med att vattenkriga konstant. ALLA krigar. Jag fragade nagon om det inte skulle passa sig med lite landssorg. Lite countrymourning. Men icke. "Now we fight water and no one die". Man ar plaskblot hela tiden. Och sa smetar alla lera pa varandra.

Det ar valdigt roligt. Det basta ar nar man far syn pa nagon som ar torr. Da tavlar alla om att hinna forst och liksom ta oskulden. Och det ALLRA basta ar nar folk blir sura for att de far vatten pa sig. Jag ar vanligtvis inte en person som garvar hogt (bara tyst) bakom ryggen pa folk men jag har a det grovsta utvecklats till en sadan de senaste dagarna.

HAHAHAHA LOSER har jag hort mig sjalv skrika om testosteronstinna machotontar som blivit aggro. Och om helt vanliga manniskor ocksa.


Kyparn, kycklingen flyger ur min soppa!

Titt som tatt traffar man folk som tar svampar har. (Jag vill harmed pa grund av tidigare missforstand poangtera att jag tycker droger ar forkastliga och dumma och jag ar livradd for dem. MEN. Folk som tar svampar blir sjukt roliga, no doubt about it.)


Pa restaurang:


Vi: Hello can we have the menu please.

Kypare (aslurig): HIHIHIHIHIHIHIHIHI.

Vi: He. He?

Kypare:
Hhihihihihihihihihi.. Mushrooms.

Vi:
Hehehhehehe. Okey.


20 min senare:

Kypare:
Here. Green curry with chicken. Hihihihihi.

Vi: Hihihi. Thank you.

Kypare: Wait.

Vi: What?

Kypare (stoppar ner fingrarna i curryn): Hihihi. Chicken fly away.

Vi: Hehehehhe.

EN VITHAJ

Lite dykbilder. Hall med om att jag ar i mitt snyggaste esse.





Maria och jag.




Jag och Maria


Jag tror att allt ar hajar. Om det kommer typ en ganska stor fisk tanker jag NEEEJ EN VITHAJ MIN SISTA STUND AR KOMMEN. Det som ar sa bra ar att andra inte kan hora nar man skriker i regulatorn.



"Att vi far va tillsammans - det betyder mest"

Har dykt i dag med undervattenskamera sa jag lagger upp bilder sen.


Det fanns en grotta pa 18 meters djup. I grottan var en luftficka dar en person at gangen fick plats. Min instruktor hade sagt "Yeah its really cool, you can go up there and SPEAK. Or SING! Or SHOUT!!!! IN THE AAAIIIRR! SOOOO DAMN COOOOOOL".

Jag blev sa klart aspepp. Men den enda sangen jag kom pa nar jag val var uppe var "We are all the winners, we are all the best". Sa jag sjong den och instruktoren lyssnade och tyckte jag var skitkonstig.


Helt fel satt att mucka pa nar jag ar hungrig

Pa restaurang:

Jag:
Hello we are very hungry how long does it take to make the food? (jag blir skitarg om jag inte fatt mat pa lange)

Servitor:
You want fruit?

Jag:
Eh no. FOOD.

Servitor:
Fruit?

Jag:
NOOOO. FOOOOOOD.

Servitor (borjar bli irriterad): You want fruit?

Jag
(AS-IRRI inombords men beharskar mig.. Not): NOOOOOOOOOOOOOOO. F-O-O-D. FOOOOOOOOD. Its a RESTAURANT YOU SHOULD KNOW WHAT FOOD IS. FOOOOOOD.

Servitor
: Oh you mean FUD. You want to eat?

Jag:
Whatever. Yes. How long.

Servitor:
Okey it takes 20 minutes to make fud.

Jag:
Thank you!!


Det skumma ar att exakt detta hande mig en annan gang, i Indien. 

Jag slar vad om att dagens kille hade last det och ville hamna  pa min blogg han ocksa. Himla stalker.

Ödmjukarnas ödmjukaste


WÖÖÖÖÖÖÖÖÖOOOO!!!!!!!


Jag har blivit utsedd till den MEST ÖDMJUKA BLOGGAREN, av Intresseklubben:




Tack intresseklubben, säger jag om det.


PS. Om någon undrar så känns det helt logiskt att förvalta denna titel genom att SKRYTA om min ödmjukhet.



Koh Taos bästa tant

I går hyrde vi mopeder.



Vi åkte till någon sorts viewpoint där MAMA bodde.



Hon började lite oskyldigt med att ta på oss hattar.



Sen tog hon fram utklädningskläderna.



Och pistolerna.





Sen dansade vi flamenco.



Och sen åkte vi hem.

När vi lämnade tillbaka mopparna blev vi hugely overchargade för små minirepor vi gjort när vi ramlat (vissa av reporna hade vi inte ens gjort). De hävdade att de måste byta ut alla delar. Det slutade med bråk. Polisen kom dit och en tjej grät och då blev det lite billigare.

Dagens smartaste losning

Nu ar jag tillbaka i Bangkok igen och aker till Koh Tao i natt for att dyka i nagra veckor. Maria kommer dit!


Frida Maria Jag. Vi forsoker fa hit frida ocksa.


Det ar manga som undrar nar jag ska sluta resa egentligen. Jag ar tjanstledig till borjan av maj och jag vet inte riktigt varfor jag inte sagt det. Det kanns liksom for lyxigt.

Sa jag latsas forst att jag har lite semester sadar. Sen lite till semester och sen har jag varit borta aslange och da vet jag inte hur jag ska handskas med det hela langre sa jag sticker huvet i sanden literally.


Jag avslutar min Nepalrapportering med att visa nagra underbara tavlor.



Nastan varje gang man gar in pa en restaurang hanger det sana har i Nepal. Nepaleserna tycker inte de ar roliga utan bara vackra och rika pa visdomar.


Man ba: HAHAHHAHA HEART OF LIFE.

Nepales: Yes?

Jag: HAHAHA WHATS THAT on a scale from 1 to 10. (ok det sista sa jag inte).

Nepales: Its nice things in life, like family and friends.

Jag: So when you reach your family you find beauty in yellow sports cars? 

Nepales: What do you mean?

Jag: Hahaha.. Heh. No..  Sorry nothing.




Jag: HAHAHA.. If I care enough I can buy a huge white house?

Nepales: If you care enough you can change the world.

Jag: Eh. Yes. Can I buy that house if I care?

Nepales: Yes.

Jag: How does me bying that house change the world?

Nepales: What do you mean. 

Jag: Nothing. Its just funny.

Nepales: Whats funny?

Jag: Nothing.


Jag var tvungen att flytta pa blommorna nar jag sedan skulle ta kort pa tavlorna.



Jag valte ut en. Det var ingen som sag.



Jag kom pa hur jag skulle losa det.



Namligen genom att gomma riset i jackfickan.



Sen kan man mata djuren med det.

Att lida av akut fobi for att lamna ut information


Jag: Namaste (halsningsfras), how much is internet?

Tant: Internet?

Jag: Yes?

Tant: We dont have internet.

Jag: Eh. Ok. But you have a big sign that says fast speed quality internet.

Tant: Yes.

Jag: Eh. Ok. So this is not an internetcafe?

Tant: Yes.

Jag: Without internet?

Tant: Yes.

Jag: Will you have internet tomorrow?

Tant: Yes.

Jag: Did you have internet yesterday?

Tant: Yes.

Jag: So something is wrong with the connection right now.

Tant: Yes.

Jag: Ok.

Tant: Ok.



Det jobbiga med att vara man

Linus kunde inte fa nog av bergen sa han ska trekka ett tag till.

Detta betyder att han forlorar tillgangen till mitt livsnodvandiga Carmex (varldens i sarklass basta lappbalsam).


Sa han gick ut pa byn for att kopa nat eget.

Och.

Kom hem med:




ETT LAPPSTIFT!





Det ar mer an ett dygn sedan, men jag far fortfarande fnissefterskalv och satter i halsen nar jag ska ata ibland och borjar tanka pa det.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0